Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
massors behof samt af de tjenligaste sätten att dem af-
hjelpa. Några råd, grundade på denna erfarenhet, an-
såg jag mig såsom svensk medborgare vara berättigad
att offentligen gifva nationens maktöfvande ombud. Af
dem berodde det att gilla eller förkasta mina förslag,
men af mig berodde det att i ett mål, hvars vigt jag
kände, frälsa min själ samt bereda mig den tillfreds-
ställelsen att förblifva mig lik. Man är sig väl icke olik,
när man yrkar för framtiden det samma, som man sjelf
under en förfluten tid utfört. Men min anmärkare, hvar-
för trädde han icke fram åren 1813 eller 1817 för att
låta Dalallmogen veta, att det konstitutionella Sverige ej
behöfde en faderlig regering och att jag, som då verk-
stälde en sådan regerings afsigter och beslut, borde an-
ses för ett despotismens verktyg, för en fiende till folkets
rättigheter1? Månne han fruktade, att 100,000 stämmor
skulle öfverrösta hans liberala tal och jäfva hans be-
skyllningar? Eller månne han besinnade, att en stat,
som man belastat med skyldigheten att årligen lemna åt
gäldbundna godsherrar lån af folkets skatter, kunde också
hafva någon pligt att efter en allmän missväxt låna ut-
säde och nödbröd åt hungrande skaror af en idog, utan
sitt förvållande nödstäld allmoge? Eller månne jag, fast-
än då verksam efter de samma grundsatser, som jag nu
i skrift framstält, ej förtjenade denpolitiska bannlysningen
förr än jag råkade att kalla den vittra skolstriden, under
hvilken jag sjelf också lossat ett och annat skott, för ett
jägarekrigr1
Men det är icke hela min afhandling om undsättnings*
anstalter, som jag må försvara; ty, som sagdt är, endast
några rader deraf hafva blifvit åberopade att vittna om
min otrohet mot den goda, alla upphöjda själars sak, den
anmärkaren med sluten hjelm framträdt att förfäkta.
Huruvida han aflagt sådana prof, som göra honom be-
1 I verkligheten hade dessa rättigheter da kommit att bestå uti fri-
heten att välja dödssätt, så framt icke den faderliga regeringen beredt åt
de svältande en möjlighet att lefva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
