Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 339
hörig att strida just för denna sak, lemnar jag derhän.
Jag vill emellertid ej vägra att möta den okände irrande
riddaren, sedan han inträdt på banan, beledsagad af en
namngifven svensk lagstiftare. Herr kammarjunkaren L.
J. Dalman har nämligen uti ett till höglofliga ridder-
skapets och adelns protokoll den 15 Oktober 1823 af-
lemnadt diktamen, hvilket också i Allmänna Journalen
blifvit aftryckt, börjat det anfall mot mig, som anmärkaren
vidare utfört. Att en ibland nationens representanter så-
lunda velat hedra min tidskrift med en kritik inför den
lagstiftande makten, kan icke annat än smickra mig, om
jag också skulle anse detta försök att tillvälla riksens
ständer domsrätt öfver enskilda författare och deras
meningar kunna blifva i sina följder vådligt för yttrings-
friheten och äfven vara emot 90 § i Regeringsformen
rakt stridande.
Mina af herrar granskare i Allmänna Journalen och
i höglofl. ridderskapets och‘adelns protokoll fördömda
satser voro dessa: att menniskor icke efter öfverläggning
beslutit och öfverenskommit att försaka ett s. k. natur-
tillstånd för att inrätta sig stater, der de kunde lefva
mera trygga för hvarandras våld; att deras sammanlefnad
i stater härleder sig från den drift till .samhällighet, som
Skaparen inlagt i menniskonaturen, samt att det borger-
liga samhället har ett högre och ädlare syftemål än det
enda att skydda hvarje enskild medlems s. k. fvångs-
rättigheter.
Dessa satser skola, såsom anmärkaren påstår, strida
»mot den lära, på hvilken det konstitutionella systemet
egentligen hvilar, nämligen läran om statsfördrageb, och
derför anser han dem vara falska. Jag deremot vill tro,
att det finnes för det konstitutionella systemet fastare
grunder än en högst opoetisk dikt, som aldrig i verlden
varit realiserad eller kunnät realiseras. Men vore det så
illa bestäldt med berörda system, att det stödde sig blott
på en abstrakt pålbyggnad, månne denna bräckliga grund
blefve hälleberg derför, att det höga palatset behöfde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
