Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 345
att ifrån denna lära, som också filosofer med obestridlig
moralitet yrkat, härleda J. J. Rousseaus otacksamhet mot
sina välgörare, eller den omensklighet, hvarmed han
uti ett hittebarnshus inkastade fostreh af sin dj’uriska
drift och ej vidare efterfrågade dem. Icke utgingo dessa
hans fördömliga handlingar ifrån någon teori, att den
i samfund lefvande menniskan ej kan förbindas af annat
än formliga beting, och att hon mot välgöraren, som
ej fordrat kontrakt, eller mot det nyfödda barnet, som ej
kunnat uppgöra ett sådant, befinner sig i naturtillståndets
tygellösa frihet.
När anmärkaren i sin teologiska ifver hänvisar v.
Hallers förmenta lärjungar till bibeln »för att öfvertyga
dem, att de häda Gud»1, må jag framställa ett exempel
på den religiositet, som en af dagens högst prisade sig
kallande liberale offentligen ådagalagt, likväl utan att
göra, andra liberale skyldiga i detta fall till hans tänkesätt.
Innan ännu herr Benjamin Constant ur det franska tribu-
natet inträdde i den gudaktiga fru Staëls boudoir, för
att derifrån utgå till de arméer, som inkräktade Frankrike,
vidare under de hundrade dagarna försöka sin lycka i
Napoleons statsråd och derefter uppstå att ånyo spela
en fransk patriots rol; innan han ännu var annat än en
kosmopolit, som, född i Genève, sökt sin fortkomst vid
hofvet i Braunschweig, äflades han år 1796 att blifva erkänd
för fransk medborgare. För . att bereda sig väg dertill
utgaf han i Schweiz en skrift om den dåvarande franska
direktorialregeringens styrka och nödvändigheten att för-
ena sig omkring den, en skrift, hvaruti han ganska sant
tecknade män, som stält sig i opposition mot konventets
styrelse2, tillstyrkte den nya regeringen att söka vinna
1 Anmärkaren hemtar alla sina teologiska skäl ur gamla testamentet.
Jag deremot har någon gång vågat åberopa det nya. Månne orsaken till
denna skiljaktighet oss emellap kunde vara den, att, såsom Hume i sin
engelska historia påstår, »alla sektanhängare älska det gamla testamentet
framför det nya».
2 »La vanité les égarait, le désir puéril de faire effet, le chétif triomfe
de prononcer en public des frases, qui avaient cessé d’être courageuses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
