Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34Ö UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
dem, och dem.åter att sluta sig till regeringen; en skrift,
som yrkade hvarje fransmans pligt att upprätthålla den
dåvarande republikanska författningen, förnämligast derför
att den vore antagen, och att hvarje beståndande regering
borde hållas i helgd; korteligen en skrift, som till fördel
för det franska direktorium utvecklade de mest loyala
grundsatser. Derefter framträdde Constant med en peti-
tion om fransk medborgarerätt för sig och andra af-
komlingar af de protestanter, som de forna religions-
förföljelserna utdrifvit ifrån Frankrike. Ibland skälen för
sin begäran anförde han, att dessa protestanters hufvud-
män, och äfven en af hans egna förfäder, hade redan i
Sullys tid uppfattat det dristiga förslaget att skapa en
republik i Frankrike. Han visade slutligen den nytta,
som regeringen kunde draga af de sökandes religiösa
tänkesätt. »Det är nogsamt bekant», sade han, »att fana-
tismen ännu hotar Frankrike; makten kan ej med fram-
gång, ateismen icke utan fara bekämpa den. Men de
sökande religionärerna, om man också kan förebrå dem
en anhängighet vid sin tro, som är föga filosofisk, hafva
likväl det vigtiga för sig, att denna tro är stridande mot
katolicismen. Man förlamar vidskepelsen, då man söndrar
den. För att försäkra religionsbekännelsernas frihet bör
man mångfaldiga dem. Deras antal bör vara sådant, att
om en af dem sätter den allmänna säkerheten i våda,
må de andra hålla en sådan sekt tillbaka. Man bör af
religionsbekännelser bilda en republik, uti hvilken mäng-
dens intresse är fördragsamhet. Så sant är det, att för
alla slag af frihet fordras republikanska institutioner»* *
1.
Efter denna sinnrika teori vore det ju önskvärdt, att först
en katolsk sekt och sedermera en muhamedansk upp-
stode i vårt land, der lutheranismen är vådligen allrådande?
Detta vore ju att söndra vidskepelsen, att vinna hvad man
icke utan fara kan låta ateismen utföra? Det vore ju
dès qu’on avait pu les répéter.» Menniskan är sig lik i republiker som
i monarkier!
1 L& Moniteur för den 26 Augusti 1796.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
