Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
regering och folk; men den berodde på begreppet om
sjelfva samhällsföreningens beskaffenhet och ändamål.
Antoges staten, huru helst dess styrelse än blifvit konstitu-
erad, att endast vara en betingad skyddsanstalt för så
kallade tvångsrättigheter, så kunde den icke anses vara
förbunden till något verk af menniskokärlek. Också hafva
konseqventa statslärare, som inskränkt statens ändamål
till garantiför rättighetericke velat medgifva undsättnings-
anstalter med annan syftning än att afvärja den fara för
rättssäkerheten, som en allmän nöd kunde medföra;
likasom de icke för méra än betryggande polisinrättningar
ansett offentliga uppfostringsverk och andra moraliska
bildningsmedel, hvartill de icke ens räknat gudstjensten1.
För ingen inrättning i samhället är det likgiltigt, om
den uppställes på en sann eller falsk grund. Betraktar
man undsättningsanstalter endast såsom skyddsmedel för
det allmänna lugnet, så bör man också från den hjelp de
skola lemna utesluta de nödlidande, som sakna antingen
kroppslig förmåga eller moralisk fallenhet att blifva vålds-
verkare. Dessa anstalter skola då anses stiftade till för-
mån blott för de armstarke af en vild pöbel, emellan
hvilken och de rike i samhället regeringen borde, när en
allmän nöd inträffade, uppträda såsom medlare. En sådan
föreställning fann jag kränka mensklighetens helgd och
äfven statsmaktens höghet. Kan man nu icke vara sant libe-
ral, fastän man icke tillägger en nödstäld pöbel rättighet
att pocka sig till det, som skulle vägras en lika nödstäld
men sedlig och fredsam allmoge, och fastän man icke
anser befaradt våld inom ett samhälle böra afvärjas med
underhandlingar, som redan innefatta ett erkännande af
statens upplösning; — då afstår jag gerna från alla an-
’ Till bevis för denna uppgift, som man eljest torde kalla öfver-
drifven, vill jag åberopa en enda temligen ny skrift: Die Lehre von der
Wirtschaft des Staats von Wilhelm Josef Behr; Leipzig 1822. Den förtjenar
att läsas för den raka konseqvens, tyska författare förbehållen, hvarmed
på rent allvar ett rättsenligt barbari utvecklas ur grundsatsen, att staten
endast är en säkerhetsanstalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
