Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 351
väl beräknade ordning: först hade de, medelst ett fördrag
emellan hvar för sig å den ena sidan och alla å den
andra, öfverenskommit att förena sig till en fredlig sam-
manlefnad; derefter hade de sålunda förenade vildarne
bestämt sin styrelseform; och när detta allt föregått, hade
de afslutit ett särskildt fördrag med den eller dem, som
de utsett att efter den bestämda formen styra samhället.
Ibland senare rättslärare, så vidt de nämligen antagit
statens uppkomst ur fördrag, hafva de fleste likaledes
skilt betinget om förening från betinget om en viss
statsform, och begge från betinget om undergifvenhet
under en styrelse. Lockes skrift om borgerlig regering
är i detta och andra afseenden obestämd och föga redig;
men äfven han antager först en förening, hvartill alla
deruti ingåendes samtycke fordras, och derefter deflestes
beslut om anstalterna att ernå föreningens ändamål.
J. J. Rousseau erkänner såsom fördrag blott det, igenom
hvilket hvar och en ställer sin person och hela sin för-
måga under styrelse’ af den allmänna viljan, och alla
emottaga hvar och en såsom oskiljaktig del af det hela;
men ifrån detta ursprungliga samhällskontrakt är också
efter hans åsigt skild den handling, som uppdrager en
del af bolagets makt åt dess ledande och förvaltande
styrelse. Antingen har nu anmärkaren icke känt den
af rättslärare sålunda antagna distinktionen emellan det
första, samhällsföreningen bildande fördraget och det
senare fördraget om, eller uppdraget af styrande makten
åt en regering; eller också har han uppsåtligen hänfört
till det senare hvad jag endast om det förra yttrat. Jag
anser okunnighet vara förlåtligare än oärlighet, och så-
ledes, för att tyda allt till det bästa, finner jag mig
pligtig att betvifla den lärdom, som anmärkaren velat
ådagalägga med att afskrifva några berömda statslärares
— namn.
Skulle anmärkaren häremot invända, att min för-
nekelse af det första samhällsfördraget innefattar en
förnekelse af det andra, såsom dess nödvändiga följd; så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
