Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
känna henne något bättre, än det röjer sig i hans skrift.
Han har tagit för gifvet, att jag vore obekant med åt-
skilliga äldre och nyare rättslärare, hvilkas namn han
derför mig till tjenst benäget upptecknat. Beklagligen
råkar jag likväl att i denna sak icke vara alldeles så
okunnig, som anmärkaren förmodat. Då jag för trettio-
fem år sedan i Upsala studerade till kansliexamen, läste
jag redan enligt mina lärares råd och fordringar några
af dessa författares arbeten, och deribland den skrift af
Locke, om hvars tillvarelse anmärkaren med en lärd
stolthet »trott sig böra underrätta mig». Sedermera har
jag tid efter annan tagit någon kunskap om särskilda
teorier, äfven af rättslärare, som anmärkaren icke nämnt.
Jag gifver mig likväl icke ut för att hafva fullständigt
och grundligen studerat statsrätten, hvarpå jag under de
senare åren icke förspilt mycken tid, emedan jag i det
allmänna lifvet och i synnerhet genom mina förhållanden
till en förståndig svensk allmoge lärt mig att betrakta
menniskosamfundet från högre synpunkter än den enda
juridiska1. Af den döda kunskapen har jag likväl ifrån
mina yngre år bevarat så mycket, som kan fordras för
att upptäcka anmärkarens charlatanen.
Såsom en docent efter den analytiska metoden bör
anmärkaren medgifva, att qvi bene distingvit, bene docet.
Således söndersplittrade redan Puffendorf det hela af
statsinrättningen i särskilda betingsstycken. Menniskor,
som funnit sig icke kunna lefva med trygghet i natur-
tillståndet, hade efter hans föreställning’ sammansatt
borgerliga samhällen i följande för stiftelsen af ett bolag
1 Gerna må man inom vissa af de stockholmska sällskapskretsarna
göra sig lustig öfver en bekännelse, som jag här aflägger; men det för-
håller sig dock så, att Dalallmogen lärt mig hvad jag nu vet om statens
bestämmelse och om en sann frihets art och kraf. Jag hade förut blott
anat hvad jag nu förstår, nämligen de abstrakta statsteoriernas oduglig-
het. Man må fritt kalla den skola, till hvilken jag här bekänner mig,
ultraistisk. Liberal i den allmännast antagna bemärkelsen är den åt-
minstone icke. Den fordrar emellan regering och folk ett innerligare
samband än formers, ett fastare än konstitutionella modebegrepps.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
