Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 353
lägenheter; allenast man unnar staten och dess regering
en högre bestämmelse och en vidare verkningskrets än
polisbetjentens och brandvaktens; allenast man icke med
en ensrdig vård om rättfärdigheten efter lagens bokstaf,
hvilken oftast dödar, utesluter ur det borgerliga samhället
lifvets vittnen: tron, hoppet och kärleken. För min del
nöjer jag mig med att betrakta och beundra Skaparens
verk och att efter min förmåga filosofera öfver deras
organism; men att utgrunda huru de först tillkommit,
dertill känner jag mig icke nog vis. Äfven med fara att
anses förvänta någon »nedsväfvande hvit dufva» vågar
jag stundom lyfta min blick mot himmelen. Jag ser
stjernornas ordning, men jag tänker, att det är en evig,
allsmäktig vilja och icke ett tillfälligt fördrag emellan
solar och planeter, som knutit deras samband1 J
. Att
göra detta outransakliga samband lättare fattligt för det
vanliga menniskoförståndet lånar man sig bilder ur en
lägre erfarenhetskrets. Man talar om en dragningskraft,
men man medgifver dock, att himlakropparna icke äro
försedda, för att nyttja Eulers ord, med »några sådana
verktyg, som man plägar använda att draga kroppar från
sina ställen, såsom rep eller maskiner». Man säger, att
månen är en jordens drabant, men derför tror dock ingen,
om ej någon gång ett barn eller en fåne, att denne
herre och denne tjenare afslutit sig emellan ett kontrakt,
sådant som en utfärdad och emottagen drabantfullmakt
uttrycker. Så synes mig ock föreställningen af stat
såsom ett bolag vara en bild, tjenlig i flera afseenden
att förtydliga den förening af menniskokrafter till gemen-
samma ändamål, hvartill Skaparen inlagt i vår natur en
drift, som gör oss till menniskor. Men när man vill ut-
sträcka den ofullkomliga likheten till identitet, när man
anser det bero af hvarje menniskas beräkning eller nyck
1 »Bevars!» skola mina granskare här utropa. »Han jemför kroppar
utan själ med våra själbegåfvade kroppar!» Men, mina herrar, hafven
I ej hört talas om en werldssjäl? Låt den vara blott en fiktion. Vi
strida ju då mot hvarandra med sammå vapen.
Järta, Skrifter. IL 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
