Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
att lefva uti stat eller i ett tillstånd utom stat, hvilket
man kallat naturligt, likasom det beror af hvars och ens
fria vilja att ingå eller icke ingå i ett bolag, dit han in-
bjudes; när man tillerkänner dem, som. förena sig till stat,
makten att efter gödtfinnande bestämma dess ändamål
och verksamhet, likasom ett handelsbolag genast efter
gödtfinnande bestämmer gränsen för sina företag och
derefter sin insats af kapital; när man ändtligen tilltror
sig att utan all yttre garanti binda statens verkande kraft
med ett dvergsnät af små bolagskontroller; när man, med
få ord, vill göra till urbild den lilla ofullständiga afbilden
och sålunda förnedra det på jorden skönaste verk af en
allvis Skapare till ett fuskareverk af menniskovislingar1;
då kunde man också, tycker jag, tillerkänna månen,
emedan han i bildspråket kallas drabant och ej slaf,
frihet att gå i Mercurii tjenst, och jorden makt att af-
skeda honom. Planetsystemet skulle väl derigenom
rubbas; men hvad betyder en hel verldsordning mot ett
rättsbegrepp?
Den tyska skola, till hvars lära jag skall efter an-
märkarens påstående bekänna mig, har under loppet af
de sistförflutna aren uppstått. Om anmärkaren härmed
velat säga att denna lära, så vidt mina yttranden öfverens-
stämma dermed, är ny, har han åter röjt antingen
okunnighet eller uppsåt att förvilla. Jag förmodar helst
det förra, emedan jag vill tro, att anmärkaren icke hade
gjort mig till lärjunge af v. Haller, om han vetat, huru
den teori, hvilken jag varit nog djerf att ej hylla, blifvit
under loppet af ett och ett halft sekel bestridd eller icke
antagen af statsmän och filosofer, dem man hittills ej
beskylt för servilism eller svärmeri. Det torde då icke
1 Jag tillåter mig att ännu en gång nyttja detta af anmärkaren så
bittert klandrade ord. Det är ett diminutivum af vis, och behörigheten
af benämningen ankommer på de vishetsqvantiteter som jemföras. Har,
likasom i den tadlade afhandlingen, har jag kallat vislingar dem, som
ville mästra Skaparens vishet^ icke dem, som mätte sin vishet med andra
menniskors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
