Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
att den utkommit 1682. Locke utgaf sin vederläggning
deraf 1690, sedan han, som emigrerat från England, dit
återkommit med Vilhelm af Oranien. Som nu det sunda
förnuftet säger oss, att en bok, hvilken vederlägges, är
äldre än vederläggningen, och som man ur hvarje histo-
riskt kompendium kan lära, att Vilhelm uppsteg på
Englands tron år 1689, så följer häraf, att anmärkaren
gjort sig skyldig till en osanning, då han berättat,
att sir Robert Filmers skrift »utkom några år sedan Eng-
land gifvit sig en ny dynastii. Denna osanning kunde
möjligen vara uppsåtlig, i hvilket fall den blifvit illparigt
nog sammanväfd med det lika osanna påståendet, att
Filmer vore »min företrädare». Men den kan också möj-
ligen härflyta från okunnighet, och för att icke »blifva
mig olik» antager jag äfven i detta fall, att anmärkaren
är en menlös ignorant. Emellertid må jag, icke till mitt
försvar men till sir Robert Filmers, göra denna anakro-
nism bemärkt. När hans skrift utgafs, var den enlig med
då gällande grundsatser, och om dessa voro oriktiga, borde
han dock anses för en loyal anhängare af sitt fädernes-
lands dåvarande regering och för en vän af dess lugn.
För min egen del nedlåter jag mig icke till någon för-
klaring i detta afseende inför anmärkaren och hans stall-
bröder. Jag erkänner i verlden endast tvenne personer,
som kunde affordra mig den, men de veta, dessa ädle,
att ord ej behöfvas, der gerningar tala.
Det toryska partiets lära om konungamaktens gudom-
liga upphof gaf det whigska anledning att tillegna sig
och efter sina afsigter använda den Hobbesianska hypo-
tesen, att borgerligt samhälle uppstått genom ett fördrag.
Men i stället att såsom Hobbes inskränka afhandlingen
blott till undergifvenhet under en styrande vilja, antog
detta parti ett ömsesidigt (originalkontrakt)
upprättadt äfven emellan regering och undersåtar samt
bestämmande vilkoren och gränserna för den förras ut-
öfning af samhällsmakten. Tvisten härom blef slutligen
bragt under det konvent, som sammankallades, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
