Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 361
Jakob II var besegrad och hade flyktat ur sitt rike. Uti
öfverhuset uppstod den abstrakta filosofiska frågan: om
det funnes ett ursprungligt fördrag emellan konung och
folk. Efter debatter, »som mera liknade», säger Hume1 2
,
ordtvister inom skolorna än statsmäns och lagstiftares
grundliga öfverläggningar», blef berörda fråga afgjord
genom votering. Grundkontraktet vann med 53 röster
emot 46’. Denna knappa öfvervigt visade dock behofvet
för det rådande partiet att försvara sin hufvudsats. Locke
utgaf då denna afhandling om borgerlig regerings som
anmärkaren kallar förträfflig. Jag åter finner den vara
en partiskrift mera än ett filosofiskt arbete. Detta om-
döme skulle j’ag kan hända ej våga att yttra, om icke
behöriga domare ibland den eljest så aktningsvärde filo-
sofens egna landsmän före mig uttalat det. Hume, som
ej tillhörde någotdera partiet, nämner i sin engelska historia
åtskilliga författare af det whigska och deribland Locke,
hvilkas »arbeten, ehuru både till stil och innehåll utan
värde (despicable), likväl blifvit högt berömda, utspridda
och lästa, såsom vore de jemförliga med de mest be-
undrade lemningar från den klassiska forntiden». Black-
stone, som dock antager ett ideelt statsfördrag och ofta
med aktning nämner Locke, prisar konventets varsamhet
att »undvika den sanslösa ytterlighet, hvartill några ifriga
republikaners teoretiska drömmar (visionary theories)
kunnat hänföra det. Konventet ansåg konung Jakobs
felsteg uppgå till ett försök att omstörta konstitutionen
1 The History of England, ch. 71.
2 Hvem känner icke, huru likaledes vid kyrkomötena man voterade
öfver religionsdogmer? Den eviga saligheten beror då också på ett
grundkontrakt att erkänna majoritetens tro för den enda rätta! Kyrkan
är ’då också ett bolag! Hvad är protestantismen annat än en protest
mot kontraktsläran, användt till heliga, öfver alla beting upphöjda före-
mål? Huru nära stå icke faljsk liberalism och katolicism intill hvar-
andra, under det att deras bekännare tro sig vara oförsonliga fiender till
hvarandras principer? Nitet å ömse sidor må vara ärligt, men kortsynt
är det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
