- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
363

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 363
som det beror af hvarje enskildt lynne att vända till
despotismens eller till frihetsyrans försvar. Deras natur-
tillstånd är en menskligheten förnedrande dikt, lika bruk-
bar för tyrannen i gyllene mantel och tyrannen i trasiga
byxor, deras statsfördrag en skamlig bemedling emellan
våldet och fegheten, emellan jemlika viljor, men ojemna
krafter att roffa. Hobbes har likväl en obestridlig för-
tjenst af sin stränga logik. Han diktar sig en mennisko-
natur, som tillräckligen rättfärdigar hans begrepp, att
menniskor endast kunna tämjas och sammanhållas under
yttre band, under ok. Han visar ärligen, hvarthän förut-
sättningen af ett vildt naturtillstånd och af ett fördrag
blott om säkerhet leder. Artiklarna må efter individuella
beräkningar olika jemkas, fördragets kärlekslösa art blif-
ver dock alltid den samma.
Allt som den nya sakernas ordning i England stad-
gade sig, svalnade ifvern för läran om originalkontraktet.
Den blef ett af de första föremålen för Humes lugna,
skeptiska undersökningar. Ibland hans politiska afhand-
lingar, tryckta 1752, handlade en om statsfördraget och
en annan om den passiva lydnaden. Midt emellan de
begge partierna stälde han sig såsom en sjelfständig
tänkare. Han erkände, att begge kunde hafva rätt, men
likväl under sådana vilkor af eftergifter, som på ett skick-
ligt sätt uttryckte hans dom att begge hade orätt. All
regerings medelbara upphof ifrån Guds vishet, kärlek
och allvetenhet ansåg han vara ovedersägligt, emedan
menniskan blifvit så danad, att hon icke kunde lefva och
aldrig lefvat med trygghet utan under en regerings be-
skydd. Att menniskor frivilligt förenat sig till de första
små samfunden och underkastat sig något öfvervälde,
antog han å den andra sidan. Om detta menades med
grundfördraget, medgaf han, att all regering i sin början
uppkommit genom ett kontrakt och att de äldsta råa
menniskoföreningarna sålunda blifvit bildade. »Men»,
fortfor han, »filosofer, som gjort sig till anhängare af ett
parti, om detta ej är en motsägelse, nöja sig icke med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free