Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
och icke till dess verkliga omstörtande, eller till en full-
komlig upplösning af staten enligt Lockes grundsatser1.
Det är märkvärdigt, att Hobbes och Locke, utgående
på samma väg ifrån samma grundbegrepp, kommit, den
ene till absolutism och den andre till republikanism.
Ojemförligt mera konseqvent synes mig den förre vara;
ojemförligt klarare framställer och fastare sammanbinder
han sin bevisning. Det naturtillstånd han antager före-
ställer han sig i ren vildhet; intet yttre förhållande, som
förutsätter samhälle, söker han att der inpassa. Lockes
naturmenniska åter är redan engelsman. Hon dömer sin
like efter en allmänt giltig naturlag, hon afmäter straff
efter hvarje brotts särskilda art, hon besitter ting med
uteslutande eganderätt o. s. v. För Hobbes är samhälls-
fördraget ett nödvändigt fredsslut; uppoffring af den obe-
gränsade rätten till allt är det enda medlet att förvärfva
något. För Locke deremot är samhället ett nyttigt bolag
att skydda icke blott lif och frihet utan äfven redan in-
kräktad och hopad egendom; hvarje medgifven inskränk-
ning af sjelfsvåldet är blott en försäkringsafgift. Hobbes
skyr ett möjligt återfall i det ursprungliga krigstillståndet;
han försakar anspråken på individuel frihet för att vara
säker om allmän fred. Locke vill på en gång bevara det
mesta möjliga af naturtillståndet och åtnjuta allt af sam-
hällsfördelarna. Begge äro rädda, men den ene beslut-
sam att afvärja kända faror, den andre skygg för möjliga
okända. Begges menniskohopar uppskatta vinsten af för-
eningen, innan de ingå deruti; men den enes flock räknar
efter sådana enkla erfarenhetsbegrepp, som det förutsatta
naturtillståndet kan bilda, den andres efter en engelsk
statsmans kännedom af regeringsmaktens missbruk och af
möjligheten att genom dess fördelning dem återhålla.
Hobbes uppgör ett rent och ärligt byte, Locke en vil-
korlig handelsspekulation, fästad vid en kedja af vexel-
transaktioner. Hvem har då rätt? Efter min öfvertygelse
ingendera. De utgå begge från en grundföreställning,
1 Commentaries on the Laws of England. Book I ch. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
