Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
mana honom att fly från hunger och faror till ett tillstånd,
der han funne sig bergad och trygg. Härifrån härledde
sig den varma kärlek, som hvarje grek bar till sitt land,
och härifrån den äldre romarens heliga fosterlandskänsla.
Må dessa exempel jemföras med den anda, som råder i
en handlande stat, hvarest man kan antaga, att menni-
skorna erfarit i hela dess vidd det intresse, som hvarje
enskild man har i sin stats bestånd. Här, om någon-
städes, . ser man stundom menniskan såsom en ensam
varelse, lefvande blott för sig sjelf. Hon har funnit ett
föremål, hvarom hon har att täfla med sina likar1, och
hon skiftar det med dem, såsom hon skiftar säden med
sin boskap och sin jord, för den nytta de bringa henne.
Denna mäktiga mekaniska kraft (egennyttans), som man
anser hafva bildat samhället, tjenar endast att försätta
dess medlemmar i strid med hvarandra eller att samman-
hålla deras gemenskap, sedan kärlekens band äro slitna.»
I samhället och blott der fann Ferguson ett sant natur-
tillstånd, det hvartill menniskans natur bestämde henne.
Om man någonstädes kunde i verkligheten uppleta det
så kallade naturtillstånd, hvilket man förestält sig såsom
en »negation af alla samfundsmenniskans dygder», så vore
det i despotismens och anarkiens jemlika vildhet. »Under
förderfvade samhällens oredor har scenen ofta blifvit
förbytt ifrån demokrati till despotism och ifrån denna
senare åter till den förra. Midt utur en demokrati af
1 I originalet står fellow-creaiures, hvilket jag ej vågat verbalt öfver-
sätta, sedan man misstyckt, att jag, talande om myror, kallat dem mid-
stackart. Jag hoppas likväl, att de harmlösa kräken, hvilkas idoghet och
samhällsnit jag högaktar, ej skola sjelfva anse mig för orm, fastän jag
råkat att nyttja ett ord, som vredgat deras bundsförvandter. För öfrigt
må jag meddela den lärde anmärkaren, hvilken åberopat Aristoteles utan
att, som det synes, hafva läst honom, den upplysningen, att nämnde
filosof räknar myran jemte biet, getingen och vildgåsen till samma klass
af djur som menniskan, nämligen till de politiska. Han anser naturen
hafva konstituerat myran till republikan, hvilken naturdrift torde bättre
än något kontrakt hafva intill närvarande stund upprätthållit den ur-
sprungliga fria formikalismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
