- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Andra delen /
371

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVAR PÄ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 371
förderfvade menniskor och från en scen af laglös yra
uppstiger tyrannen på en tron, med vapen rykande af
blod. Men hans missbruk och hans svaghet på den höjd
han intagit uppväcka i sin ordning och gifva fart åt upp-
rorets och hämndens anslag. Mordets och förödelsens
skrän, som under det vanliga loppet af en militärisk
styrelse förskräcker undersåten i hans enskilda boning,
skallar nu i seraljens hvalf samt tränger sig igenom dess
galler och jerndörrar. Demokratien synes lefva upp på
nytt uti en scen af vild oreda; men begge ytterlig-
heterna äro endast omvexlande symptomer af kramp-
ryckningar eller slapphet i en sjuk stat.» När skrefs
detta? Icke »under loppet af de sistförflutna åren»,
hvilket man vore färdig att tro, utan, såsom profetiskt
varnande ord, för mera än femtio år sedan, då Europa
ännu njöt ett allmänt lugn, men då läror, som skulle
störa det, uppväxte ur nya seder och tänkesätt, hvilka
förslappade alla andra samfundsband än egennyttan.
Men, torde man säga, Hume beskyldes att vara något
partisk för de toryska grundsatserna, Blackstone, att
vilja utvidga konungamaktens prerogativer, och Ferguson
var född i Högländerna, der whigismen hatades. Den,
som åberopar dessa författare, om också endast för att
visa, att han möjligen kunde hafva gått i någon annan
skola än v. Hallers, han förråder derigenom hvad han bär
inom sig. — Nå väl, jag vill då taga min tillflykt till en
namnkunnig whig, till Edmund Burke. — »Kors, hvilken
fräckhet!» skola herrar liberalitetsropare med en mun
utropa. »Edmund Burke var en öfverlöpare från sitt
parti; hanr mera än någon, visade sig den goda, alla upp-
höjda själars sak otrogen; hans namn är allmänt föraktadt.»
— Ja så, mina herrar! Man måste åtminstone göra sig
besvär att genomögna Burkes äldre parlamentstal och
senare skrifter för att icke vara fullt öfvertygad om hans
förräderi, da Thomas ■ Paine och andra hedersmän det
intygat. Men nu är det icke Burke, som behöfver mitt
försvar, hvilket han sjelf utfört på ett sätt, hvaraf endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/2/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free