Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
att den lagstiftande och styrande makten icke kunde
delas; voch utöfver hvad Hobbes påstått framstälde de
såsom en ovilkorlig evident sanning, att en enda person
borde utöfva den. De fordrade blott, att domaremakten
skulle skiljas ifrån den lagstiftande. Denna teori vann
anhängare uti Frankrike, åt hvars dåvarande statsförfatt-
ning den ansågs gifva en filosofisk rättmätighet, under
det att den med nyttans band sökte att fästa den oin-
skränkta konungamakten vid nationens bästa1. Emeller-
tid framstod J. J. Rousseau först med sin Discours sur
torigine et les fondements de tinégalité panni les hommes,
och sedermera med sitt Contrat social. Dessa skrifter,
som beredde det stora experimentet att omskapa en
gammal stat efter abstrakta begrepp, anser jag vara så
kända, att jag icke behöfver här framställa deras hufvud-
satser, öfver hvilka jag längre fram får tillfälle att vidare
yttra mig.
Den franska revolutionen gaf Europas och deribland
i synnerhet Tysklands filosofer en mäktigt verkande an-
ledning att närmare . undersöka statsrättens grunder.
Satsen om statsfördraget antogs under olika åsigter och
med flerfaldiga modifikationer af några, men förkastades
af andra. Kant förutsatte ett sådant fördrag icke såsom
ett verkligt eller ens möjligt faktum, utan endast såsom
»en förnuftsidé, förbindande hvarje lagstiftare att så skapa
sina lagar, som kunde de hafva utgått från ett helt folks
förenade vilja, och så anse hvarje undersåte, så vida han
ville vara röstegande medborgare, som hade han instämt
med sin röst till en sådan vilja»2. Flere ibland den
Kantska filosofiens utmärkta anhängare ansågo deremot
föreställningen om samhällets uppkomst från ett fördrag
vara orimlig. Ibland dem må jag nämna Reinhold3 och
1 Ekonomisternas statslära finnes fullständigt uppstäld af Mercier
de la Rivière i ett arbete, som utkom 1767 under titel: L’ordre naturellt
essentiel des sociétés politiques.
2 Ueber den Gemeinspruch’. Das mag in der Theorie richtig sein, taugt
aber nicht für die Praxis,
3 Briefe über die Kantische Philosophie; 2. band., s. 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
