Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 385
någon djupt grundad och strängt deducerad ståtsrätts-
teori. Men äfven jag har velat stadga hos mig en sjelf-
ständig politisk tro, öfverensstämmande med hvad jag
under mitt offentliga lif känt och erfarit. Jag har funnit
resultaten af den medel# en uppstapling af abstrakta be-
grepp konstruerade lära, enligt hvilken det borgerliga
samhället endast skall vara en godtyckligen öfverens-
kommen rättsanstalt, icke tillfredsställa min känsla, öfvad
genom en flerfaldig behandling af allmänna angelägen-
heter och beriktigad genom någon historisk statskänne-
dom samt genom en noggrann uppmärksamhet på sär-
skilda medborgareklassers, i synnerhet en genuin svensk
allmoges behof, fordringar och sinnelag. De tvifvelsmål
emot denna lära, som redan tidigt hos mig uppstått,
hafva allt mer och mer fästat sig i mitt sinne. Så vidt
mitt mått af kunskaper och skarpsinnighet det medgifvit,
har jag sökt göra mig reda för dem, och nu, då jag
dertill är offentligen uppmanad, anser jag mig böra, utan
andra anspråk än det enda på rättvis skonsamhet för
min afsigt, framställa den blott såsom tvifvelsmål till be-
höriga domares pröfning. Det är naturligt, att de i en
sådan skrift som denna icke kunna blifva rätt logiskt
ordnade och sammanknutna.
De ibland det nyare Europas filosofer, hvilka före-
stält sig det borgerliga samhället blott såsom en yttre
rättsanstalt, bildad genom fördrag, hafva på mångfaldigt
olika sätt uppfattat och utvecklat denna föreställning.
Deras skiljaktiga meningar derom kunna indelas i tvenne
hufvudklasser, hvaraf jag vill kalla den ena realistisk och
dön andra idealistisk. Realisterna hafva nämligen antingen
bestämdt påstått, att det af dem antagna naturtillståndet
någon gång varit verkligt samt att fördraget om samman-
lefnad under lag och styrelse någon gång verkligen blifvit
uppgjordt, eller åtminstone förutsatt dem såsom möjliga
historiska fakta. Idealisterna åter hafva uppstält stats-
fördraget blott såsom en förnuftets fordran, hvilken väl
aldrig blifvit eller kunnat blifva ,i verlden fullgjord, men
Järta, Skrifter. II. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
