Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
man emellan eller att fly till någon okänd Ödemark, der
samma förhållande kunde möta dem, eller också att med
blott skenbar frivillighet inträda i förbundet. Hellre än
att. utrotas af en genom föreningen öfverlägsen styrka,
vidtogo de väl den sista utvägen, likasom indianerna i
Norra Amerika småningom låta sig införlifvas i de För-
enta staterna och afträda till dem sitt fysiska rättsområde.
Men i hvad mera än den yttre, bedrägliga formen är ett
sådant fördrag frivilligt? Vidare, när man påstår, att en
klok beräkning af nyttan allena kunnat förmå hvarje
enskild menniska att försaka naturtillståndets dyrbara
frihet för att i samhälle vinna säkerhet för sin person
och sin egendom, hvilka bör man anse hafva varit vil-
liga att derom öfverenskomma? De svagare, de under
allas krig med alla senast besegrade? Men då skulle
de starkare, de segrande, såsom förståndiga egoister icke
medgifva ett på jemlikhetsprincipen grundadt fördrag,
som beröfvade dem vinsten af sin öfverlägsenhet. Dessa
verkliga öfverherrar? Men om de slöte sig tillsamman för
att vid utdelningen af området gripa till sig de största och
bästa sträckorna, måste de redan öfvervunne nöja sig
dermed och, ehuru ogerna, samtycka till föreningen för
att dock jemte lifvet få behålla något af de gemensamma
tingen. Hurudan vore då de senares frivillighet? Tvungen
och låtsad. Således, huru helst man betraktar det ur-
sprungliga samhällsfördraget i afseende på de kontrahe-
rande personerna, stannar man slutligen dervid, att i
hvarje borgerligt samhälles begynnelse, säkrare och nöd-
vändigare än under dess utveckling, de starkaste stiftat
lag för de svagare. Ett naturligt krigstillstånd och en
naturlig yttre jemlikhet kunna ej på en gång tänkas.
Ingen- strider utan hopp att segra, och endera, angriparen
eller den angripne, måste blifva öfvervunnen. Ett freds-
fördrag, då inga medlande inre organiska eller yttre
krafter bidraga att bestämma det, kommer alltid att. ut-
trycka svaghetens hyllning åt styrkan. Ju råare jag före-
ställer mig de stridande krafterna, desto mindre frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
