Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
>ett sådant löfte kan ingen qvinna förnuftigtvis gifva och
icke heller staten af henne förnuftigtvis begära, ty det är
hennes bestämmelse att älska, och kärleken kommer ej
från henne sjelf; den beror icke af hennes fria vilja.»
Det var dock enligt Fichtes föregående demonstration den
frivilliga äktenskapsförbindelsen, som upphäfde en hustrus
rättighet såsom förnuftig varelse att offentligen yttra sin
vilja i staten. Samma förbindelse härleder han nu från
en alldeles ofrivillig känsla. Qvinnan ingår då icke efter
den senare förklaringen uti ett borgerligt samhälle med
den sjelfbestämda vilja och förblifver icke deruti med det
otvungna bifall, som läran om statsfördraget förutsätter.
Ehuru denna lära skall vara grundad på en allmän och
ovilkorlig förnuftets fordran, gäller den således icke för
den ena — jag hade så när skrifvit den ädlare — hälften
af menniskoslägtet. När man ej såsom några filosofer
vill neka qvinnokönet förnuft och icke såsom alla bar-
barer anser qvinnan vara skapad till träldom, men när
man också på en annan sida måste medgifva, att hennes
verkningskrets inom samhället är en annan än mannens,
så skall man hafva svårt att qvarhålla sig vid den teori,
hvilken väl yrkar hvarje förnuftig varelses rätt att endast
vara undergifven en lagstiftning, hvaruti dess fria vilja
deltagit, men det oaktadt antingen måste ifrån åtnjutandet
af denna rätt utesluta halfva delen af samhällets med-
lemmar eller också i sjelfva rättsformen förvandla de lag-
stiftande församlingarna till stora téassembléer. Man torde
böra misströsta om möjligheten att reda sig ur denna
svårighet, då de hittills gjorda försöken icke bättre, än
jag visat, lyckats filosofer med Kants och Fichtes skarp-
sinnighet. Emellertid, huru ohyggligt kärlekstom är icke
denna lära, hvilken, medgifvande blott ett enda sätt att
verka såsom statsborgare, utestänger och måste utestänga
qvinnokönet från en mera än passiv delaktighet i staten?
Hvad är en allmän vilja, uti hvilken hjeltens mor, som
tände dygdens och ärans låga i hans bröst, ej har lof att
instämma? Kan då statens rättmätighet och bestämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
