Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
ett förpaktningskontrakt upplåtit till regeringens bruk
och nyttjande hvad det aldrig odeladt egt eller kunnat
ega — suveräneteten. Då i stället för de inre, heliga
sambanden uppstå yttre, heliga allianser1; ty någon
skyddskraft fordrar hvarje fördrag, och tänker man sig
detta såsom en förlikning af stridiga viljor, så måste
garantien för dess bestånd sökas utom dem. Vår tids
begge politiska ytterligheter synas mig således ega en
gemensam grund i den moderna, mekaniskt-juridiska stats-
läran.
Hvad är då rätt? Jag ville i populärt språk svara:
mensklighetens fordran att en fullständig, harmonisk,
evinnerlig utbildning af hvarje samhälles organisation
må genom individers vexelverkande frihet göras möjlig2.
Men hvem bestämmer denna fordran? Samma förnuft
som bestämmer vilkoren för individers tillfälliga fria
sammanlefnad. Också jag erkänner behofvet af en filo-
sofisk rättslära. men jag anser den hafva att lösa ett
högre och mera inveckladt samhällighetsproblem än det,
som man finner uppstäldt uti systemer, hvilkas godtyck-
liga grund blifvit lagd i det naturvidrigt diktade natur-
tillståndet. Också jag medgifver, att rätt bör kunna ut-
tvingas, men jag anser samhället under sin utveckling
bilda flera och mäktigare tvångskrafter än handens.
Odling besegrar naturens vildhet, odling lägger på
menniskolynnet det enda band, som den vilda egoismen
ej förmår slita. »Hvad uträtta lagar utan seder?» frågade
1 Vi hafva i vår tid sett förbund emellan flera staters medlemmar
likasom förbund emellan flera staters regenter, att göra gällande å den
ena sidan folkens och å den andra monarkernas rättigheter, tänkta såsom
motsatser. Helighet har man genom ordenseder tillagt de förra, helighet
de senare. , ’
2 Rättsbegreppet anser jag innefatta ett förnuftets postulat, som den
positiva lagstiftningen inom hvaije stat skall sträfva att uppfylla. Det
kan i en gifven tid ej sträcka sig till mera än det, som hvarje särskild
stat då, efter beskaffenheten af sin organisation, förmår realisera. För-
nuftet fordrar menniskosamhällenas utveckling, dårskapen deras totala
omskapelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
