Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Svar på Allmänna Journalens anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÂ ALLMÄNNA JOURNALENS ANMÄRKNINGAR. 415
med den nuvarande svenska konstitutionens anda samt
med dess stiftares afsigter, hvilka j’ag tilltror mig att
känna. Anmärkaren har velat erinra mig, att j’ag »lagt
hand vid denna konstitutions utarbetande». Jag har ej
glömt det och önskar icke i detta fall, såsom i många
andra, att vara minnesslö. Om jag någon gång under
de sistförflutna åren med oro sett, att, äfven ifrån rege-
ringens sida, blifvit i den välvilligaste afsigt föreslagna
eller medgifna grundlagsförändringar, som efter min öfver-
tygelse icke stå väl tillsamman med det hela af vårt
konstitutionella system och som synas mig utgå från
andra frihetsbegrepp än de urgamla svenska1; så ihåg-
kommer jag med desto mera tillfredsställelse, huru varsamt
det första konstitutionsutskottet skonade den egna orga-
nisation, som svenska staten under sekler antagit och ut-
vecklat. Det blef mig uppdraget att uti ett betänkande,
som skulle åtfölja förslaget till regeringsformen, i korthet
framställa utskottets allmänna åsigter. Min uppfattning
deraf godkändes, och de samma idéer, som jag i min
tidskrift nu framstält, gillades då af Sveriges ädlaste,
visaste män samt af dess friheten upprättande ständer.
»Det är icke blott», tänkte man då, »af formers noggrant
beräknade sammansättning, icke blott af konstitutionella
krafters sorgfälligt vägda förhållanden, som en stats-
författnings värde och i följd deraf dess framtida bestånd
bero. Om i dessa särskilda former icke verkar en allmän
kraft, äro och förblifva de intet mera än tomma former,
som ett yttre våld förr eller* senare skall bryta.» Ut-
skottet föreslog derför icke »stora och lysande förändrin-
gar i vår statsförfattnings åldriga grundformer», hvilka
det ansåg »icke böra lättsinnigt omskapas». Det trodde,
»hvad exemplet af Europas friaste stat äfven bevisar,
’ Jag tänker och yttrar det med frimodighet, att t. ex. den fram-
stälda principen, att konungen må skiljas från all delaktighet i lagskip-
ningen, ehuru enlig med en viss abstrakt teori, icke kan utan våda ut-
•föras i Sverige. Om det fordras, skall jag framdeles försvara denna
svenskt-konstitutionella ultraism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
