Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 433
försaka statens anbud af kostnadsfri bildning och söka
sig en annan för hans privatnytta tjenligare eller bättre
svarande emot hans förtröstan till sina snillegåfvor. Der-
emot anser staten sig vara berättigad att vid detta an-
bud fästa vilkor, bestämda af det offentliga ändamålet
för offentlig uppfostran och afmätta efter en utrönt medel-
storlek af själsförmögenheter; att försaka de ynglingars
tjenst, som blifvit inom sina familjer uppfostrade till an-
språk på den allmänna ordningens stundliga vrängning
efter egennyttans fordringar eller till förakt för stiftelser,
hvilkas varaktiga värde de under tvenne århundraden
der bildade generationers duglighet bevisat.
De läroämnen och det lärosätt, hvilka varit använda
i våra trivialskolor och gymnasier, hafva nyligen blifvit
klandrade med en förvånande hårdhet i omdömen och
skärpa i ordalag. Då likväl en mångårig erfarenhet, som
jag nu dagligen har tillfälle att bekräfta, förvissat mig
om den nytta de verka, låter jag ej ropen emot dem af-
skräcka mig från ett försök att dem försvara. Jag vill
mera omständligt utföra det i en särskild afdelning af
detta betänkande. Här må jag endast i allmänhet an-
märka, att själsförmögenheternas utbildning är det hufvud-
sakliga ändamålet för undervisning och öfningar vid våra
elementarläroverk samt att dessas stiftare och upprätt-
hållare ansett noggranna språkstudier säkrast dertill leda.
Det första valet af grekers och romares språk till före-
mål för dessa studier må hafva varit bestämdt af den
allmänna europeiska bildningens dåvarande skick, hvilket
numera, vare sig till mensklighetens gagn eller skada, är
förändradt. Men derigenom, att en grundlig kännedom
af dessa språk ej längre sättes till det främsta vilkoret
för allt litterärt anseende, hafva de sjelfva dock icke för-
lorat rikedomen och bestämdheten af sina former eller
den renhet, styrka och skönhet, som de uppnått i klas-
siska verk, ur hvilka, sedan dessa åter blefvo allmännare,
ett lifgifvande ljus utspridt sig öfver Europa. Om de,
hvilka verka blott för dagen, éj behöfva något af den
Järta, Skrifter. II. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
