Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
gymnasierna än mot de förmögna och behållna föräldrar,
hvilkas söner icke fått i den allmänna ordningen fullfölja
sina vid trivialskolorna började studier.
Enligt Kongi, tabellkommissionens den 9 November
1822 afgifna underdåniga berättelse om rikets folkmängd
beräknades år 1820 personalen af ridderskapet och adeln
till 10,149, af ofrälse ståndspersoner till 65,003 och af
läroståndet till 14,383. Då med dessa tal jemföras upp-
gifterna på de ynglingar af nämnda stånd, som under
tre år ingått i elementarläroverken, finnes förhållandet af
hela personalen till sådana inskrifna lärjungar vara:
bland adeln som 100 till 1,60
» ofrälse ståndspersoner 100 » 1,87
» läroståndet 100 » 3,43
Efter denna beräkning synes väl förtroendet till de
offentliga lärdomsskolorna ännu vara hos ridderskapet
och adeln minst allmänt. Man bör dock härvid ihåg-
komma, att i forna tider adelsmän sällan begagnade sig
af sådana skolor, och att, då de nu anlitas af detta stånd
nära lika allmänt som af ofrälse ståndspersoner, be-
visar detta faktum, att benägenheten för dem märkligast
tilltagit just hos den medborgareklass, som fordom dem
mest föraktat. Af 61 adliga ynglingar, som höstterminen
år 1761 voro närvarande vid Upsala akademi, stodo alla
under privat information och hade således omedelbar-
ligen ur fädernehusen blifvit ditsända. Deremot hafva
många af de vid detta universitet nu studerande adels-
män genomgått de offentliga läroverken.
Visserligen finnas svenska individer, som förakta
våra trivialskolor och gymnasier; men om också några
af dem göra sig sjelfva till den allmänna opinionens härol-
der, hafva de dock ingen rättighet att tillegna svenska
folket sitt enskilda förakt för läroverk, som den store
Gustaf II Adolf stiftat och åt hvilka ganska många med-
borgare af högt och äfven det högsta anseende i sam-
hället ännu i närvarande tid gifvit och gifva sitt förtroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
