Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 471
då de ännu visade sig hafva bevarad styrka till nya,-
man funne att vaderna i hvartdera af de tre leden icke
vore nog uniforma, så skulle man väl derför icke anse
rådligt att låta afsåga alla dessa bepröfvade och märgfulla
ben, för att i deras ställen sätta andra af trä, om också
bildade efter marmorbenen af den farnesiske Herkules.
Om jag, nu Öfvergående till några anmärkningar
rörande den allmänna folkbildningen, finge fullfölja denna
må hända alltför enfaldiga liknelse, skulle jag förklara,
att också jag inser och erkänner, att träben äro behöfliga
för dem, hvilkas naturliga ben blifvit angripna af obotlig
röta. Detta medgifvande leder mig ganska naturligen
till det, att när ibland ett folk nöd och sedeförderf för-
tärt vissa klassers organiska bildningskraft, måste denna
ersättas, så vidt ske kan, genom mekaniska hjelpmedel,
och att ibland sådana den i England uppfunna vexel-
undervisningen är äfven efter mitt omdöme ett ganska
lämpligt, jag säger icke folkbildningssätt, ty jag är svensk
och vet hvad det svenska ordet folk betyder, utan sätt
att gifva någon barnatukt och några nyttiga färdigheter
åt det ur en talrik mobb uppväxande slägtet, saknande
det husliga lifvets naturliga uppfostran och en verksam
religionsundervisning.
För att icke blottställa mig för den tillvitelsen, att
jag utan en närmare kännedom af vexelundervisnings-
skolor bedömer dem efter någon fördom, vill jag anföra
ett yttrande i detta ämne af den ej mindre för liberalitet
i åsigter än för kunskaper och erfarenhet berömde upp.-
fostringsläraren och föreståndaren för ett stort upp-
fostringsverk dr Niemeyer, afgifvet sedan han sjelf år
1819 i England besökt åtskilliga folkskolor, der Bells eller
Lancasters vexelundervisningsmetoder voro införda. Efter
att hafva beskrifvit hvardera metodens uppkomst och
skiljaktigheter, mindre i väsende än i användning efter
olika religionssekters afsigter, framställer han de hufvud-
grundsatser, från hvilka undervisningen i de Bell-Lan-
casterska skolorna utgår, och det väsentligaste i lärosättet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
