Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 477
åldern inom familjerna, derefter inom byar och socknar,
och vidare för de barn, åt hvilka en rymligare framtida
verkningskrets erbjöde sig, inom trivialskolor, gymnasier
och universitet»; att genom de svenska uppfostrings-
anstalterna »bildade sig en nation af fria medborgare,
då en blott mekanisk undervisning, afskild ifrån familje-
lifvet, endast danade konstfärdiga slafvar under våldet
eller egennyttan»; samt att då Sverige egde ett sjelf-
ständigt bondestånd, det vore nödigt, att den »svenske
bonden, om han skulle förblifva hvad han varit och hvad
han ännu vore, äfven framgent så uppfostrades, som han
hittills blifvit uppfostrad, att han ärfde sina begrepp,
såsom han ärfde sin jord, och utvidgade med egen kraft
sina kunskaper, såsom han utan odlingslån uppbröte nya
åkertegar». Åberopande mig min kännedom af en svensk
allmoges förståndsodling, yttrade jag slutligen, att den
samma vore en följd af traditionel undervisning, det vill
säga af en inom hela folket lefvande och fortbildande
kraft, icke af en mekanisk, utifrån verkande. De oblida
omdömen, som den ärliga framställningen af min öfver-
tygelse i detta mål redan ådragit mig, hafva dock icke
förmått att den rubba. Jag är emellertid glad att hafva
fått ytterligare stöd derför i ett så giltigt vittnesbörd om
den brittiska vexelundervisningens egenskap af en blott
mekanisk nödanstalt som den sakkunnige och opartiske
Niemeyers.
Om medlen att bilda ett folk skola vara afpassade
efter dess individuella förhållanden — ifrån hvilken grund-
sats min pröfning af Sveriges uppfostringsverk utgår—,
så bör i synnerhet den delen af detta folks bildnings-
system, som omfattar dess nationaliteten egentligen be-
stämmande massor, vara enlig med deras skick, vanor
och behof. Ett visst folkbildningssätt, i ordets inskränktare
mening, kan vara nödigt och tjenligt inom en nation,
men derföre icke erfordras eller duga för annan.
Jag anser den folkbildning, vara säkrast stadgad och
fullständigast utvecklad, hvilken är ett alster af folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
