Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
förtjenade att vara, och dels är det icke ordnadt efter
fasta regler; och den progressiva gängen, som i all
elementarundervisning är så vigtig, iakttages för litet. —
Blifve dock denna metods form aldrig använd till högre
föremål för undervisning; vare förkastadt allt mekani-
serande af undervisningen i språk och vetenskaper, hvar-
med man i Frankrike anstält försök, hvilka der äfvensom
likartade i Schweiz måst misslyckas, så snart de blifvit
utsträckta öfver de första elementerna. För dessa minnes-
öfningar må dock äfven här mycket deruti vara bruk-
bart och underlättande.»
Jag vill förmoda, att vexelundervisningens svenska
zvänner skola erkänna, att detta en aktad tysk upp-
fostringslärares bedömande deraf är så opartiskt, som de
kunde önska det af någon, hvilken pröfvar och ej blott
beundrar. Vid samma tid, då Niemeyers betraktelser
under en resa i England, hvarutur jag hemtat hans nu
omständligt anförda yttrande om det Bell-Lancasterska
undervisningssättet, utkommo i Tyskland, och fyra år
innan jag fick tillfälle att läsa dem, tillkännagaf jag i en
officiel skrift min öfvertygelse, att detta lärosätt kunde
»vara nyttigt uti fabriksstäder, der en sammanträngd
barnhop saknade huslig uppfostran», hvadan jag också
anmälte såsom gagnelig en då tilltänkt vexelundervis-
ningsskola i Falu stad, hvarest lokala förhållanden gjorde
den behöflig. Men jag förklarade derjemte, att jag an-
såge sådana skolor i allmänhet inskränka sig till en
»endast mekanisk uppöfning af några lägre mennisko-
förmögenhetep; att om de infördes uti de svenska lands-
orterna, de icke efter mitt omdöme vore öfverensstäm-
mande med »svenska folkets fordran på fullständig bild-
ning till frihet»; att »i de svenska bildningsanstalterna,
ifrän de lägsta till de högsta, vore rådande den stora
idén, att uppfostran och undervisning skola oskiljaktigt
följas åt, så att de moraliska och de intellektuella anlagen
gemensamt utvecklas samt på en gång ledas till det goda
och till det nyttiga; och detta skedde under den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
