Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 495
för något konkret yrke inom samhället, bör lära, jemte
kristendom och biblisk historia, modersmålets grammatik,
räkna, skrifva, geografi med naturkännedom, svensk och
allmän historia, statistik, geometri, fysik samt franska och
tyska språken. Sedan han inhemtat dem alla och så-
lunda slutat sin medborgerliga lärokurs, då först må han,
i fall han egnar sig åt statens eller kyrkans tjenst, be-
gynna de grundligare studier, som dertill erfordras; då
först, vid omkring sexton års ålder,.gripa till den latinska
grammatikan för att lära sig deklinera och konjugera
orden i det språk, som utgör stam eller förebild för alla
nyare europeiska. Utan tvifvel är, ibland de flera upp-
gjorda förslagen att skapa ett alldeles nytt svenskt upp-
fostringssystem, detta det mest konseqventa, hvadan åt-
skilliga andra endast kunna betraktas såsom modifika-
tioner deraf. Det upp- och nedvänder hela den gamla
ordningen; det gör de första läroämnena ifrån bildande,
medel till ändamål, den. nuvarande hufvudskolan till spe-
cialskola, de studier, som fordra den längsta tiden, till
de sista, den högre borgarebildningen till det förnämsta,
men émbetsmannabildningen till ett underordnadt ända-
mål för den undervisning, som staten bekostar o. s. v.
Häröfver kommer jag att vidare yttra mig, då jag vill
lemna några underrättelser om de i Tyskland och Frank-
rike anstälda, men misslyckade enahanda försöken att
uppresa pedagogiska byggnader med grundvalen lagd
ofvanpå stommen. Nu må jag blott fråga, om man, för
att vara en duglig svensk medborgare, behöfver alla de
ofvan uppräknade medborgerlighetskunskaperna? Mig
synas de vara bestämda endast efter sådana förmögnare
ynglingars behof, för hvilka en grundligare bildning an-
ses umbärlig, men som med en ytlig må kunna i sam-
qväm tala öfver många ämnen och i sina näringsföretag
begagna de tekniska resultaten af vissa praktiska veten-
skaper. För den svenske bonden, den svenske bergs-
arbetaren, den svenske handtverkaren, det vill säga för
mängden af svenska medborgare, kan jag icke anse känne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
