Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
domen af franska och tyska språken, af allmän historia,
af statistik m. m. vara ovilkorligen nödig, och jag tviflar,
att fattigare gossar, som vanligen vid en ålder af om-
kring femton år måste ingå i de allmännaste närings-
yrkena, skola finna sig belåtna med skolor, i hvilka de
komma att uppoffra det mesta af sin lärotid och sina
knappa försörjningsmedel för att inhemta dessa »allmänt
gagneliga» kunskaper, hvilka de sedermera icke hade
tillfällen att använda och underhålla. Deremot, när en
yngling med hug och anlag att framdeles inträda på
den ecklesiastika eller civila embetsmannabanan icke
finge genast uti den offentliga skolan begynna de studier,
som skulle göra honom dertill skicklig, måste denna svå-
righet verka att afhålla fattigare medborgares söner ifrån
sådana grundligare studier och i följd deraf ifrån kyrkans
och statens tjenster. Förmögenhetsaristokratiens gynnare
och vänner blefve förmodligen de enda, som finge skäl
att prisa en så beskaffad enhet och medborgerlighet i den
allmänna undervisningen.
Jag kan nu endast framställa, men ej afhandla den
frågan: huruvida en gemensam och likformig uppfostran
af alla medborgare, — så framt drömmarna derom kunde
verkliggöras inom en nyeuropeisk stat, sammansatt af
mångfaldiga mindre samhällighetsorganisationer, hvar och
en med sitt särskilda skaplynne och med sitt eget ända-
mål samt fordrande hos sina medlemmar en deremot
svarande bildning — skulle befordra eller återhålla mensk-
lighetens odling och, med denna, dess frihet? Det må
jag dock anmärka, att alla nyare af kristendomens anda
bestämda friare statsförfattningar, hvilka icke såsom de
gamla hvila på den till materiella arbeten använda men-
niskohopens träldom, förutsätta inom det borgerliga sam-
hället en ordnad mångfald af mindre samfund, inverkande
hvart efter sin art uti det hela, hvaraf de äro lemmar,
vexelverkande inbördes, med hvarandra förbundna, men
icke sammanblandade. Förstöras de, vare sig genom en
hastigt omhvälfvande kraft eller genom en långsamt frä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
