Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
hvilka den fortgår, äro hvar för sig ett organiskt indivi-
duum, liknande ett träd, hvars rot och stam måste vår-
das, om nya grenar skola skjuta fram att bära en ökad
rikedom af frukt. Den giriga skördelystnad, som an-
griper det ursprungliga i sådana bildningar, erinrar om
Montesquieus teckning af despotismen i det bekanta
kapitlet af tre rader. »När vildarne i Louisiana», säger
han, »äro lystna efter frukt, afhugga de trädet vid roten
och plocka frukten; sådant är det despotiska regerings-
sättet.» Men äro Orientens despoter de enda, till hvilka
denna liknelse passar? Finner man endast inom Louisiana
fruktplockare, som uppoffra den alstrande kraften för en
tillfällig vinst af dess alster?
Det är onekligt, att den nyare tidens allmänna och
enskilda förhållanden mångfaldigat behofven af kunska-
per samt derigenom framkallat nya kunskapsgrenar. Men
just denna i alla riktningar utsträckta mångfald kräfver
beståndet af sådana offentliga uppfostringsanstalter, som
vårda och befästa alla kunskapers rot, den intellektuella
kraften, och som sammanhålla det derifrån utgående växt-
lifvet inom en stam, mäktig att uppbära den vidgade
kronan och utdela åt grenarna den fruktgifvande saften.
När hela samhället eger ett kunskapsförråd, som ej kan
inrymmas i något enda hufvud, då är det för hvar och
en, som vill tillegna sig och förkofra den lott deruti,
hvilken hans framtida yrke eller hans friare lust skall
bestämma honom att välja, nödigt att i ungdomen hafva
förnämligast öfvat*sin fattningsförmåga, d. v. s. den aktiva
förmågan att fatta kunskaper, ej den passiva att dem
blott emottaga. Derförutan blefve hans valfrihet in-
skränkt. Hans minne bevarade må hända de tarfliga real-
lexor, som han inhemtat i en åt den omedelbara nyttan
egnad skola; men hans ouppöfvade förstånd skulle ofta
sakna rådighet att använda det lilla han lärt, ännu oftare
kraft att lära något annat eller mera.
Man säger, att tidsandan fordrar en omskapelse af
våra läroverk. I nyare skrifter förekommer ofta detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
