Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
blefve väsentligen de samma, sådana kunskaper utgjorde
oföränderligt gifna och alltid nödvändiga läroämnen».
Deremot, »då sättet för menniskor att benämna tingen,
att uttrycka begrepp och känslor genom språk vore om-
bytligt och olika efter särskilda tider och orter, så ut-
gjorde språkkunskaperna tillfälliga läroämnen». Till den
vetenskapliga undervisningen hörde väl grundlig känne-
dom af något språk, men icke af vissa eller alla. Vid
tillämpningen af denna teori till latinet har man, ogillande
våra skolordningars alltför stadiga omsorg att bibehålla
det samma, förklarat sig »icke kunna anse det vara oskilj-
aktigt ifrån vetenskaplig bildning, hvilken i sådant fall
skolat vara för menskligheten omöjlig, derest latinet icke
funnits. Hvarken detta eller hvilket språk som helst
syntes vara annat än ett medel att uttrycka sak och
och gåfve följakligen i och för sig sjelft intet annat ve-
tande än om de olika sätt, hvarpå samma saker varit
af menniskor uttryckta eller kunnat uttryckas. Vore
odlingen inom något samhälle så stor, att dess litteratur
omfattade de förftämsta vetenskapliga och estetiska verk,
så behöfde man för vetenskaplig bildnings förvärfvande
icke känna flera språk än modersmålet. Derför och då
böcker kunde i det närmaste1 öfversättas från ett odladt
språk på hvarje annat, så vore det möjligt att vara en
stor (?) vetenskapsman utan att känna andra språk än
modersmålet eller på sin höjd dem, hvarpå de förnämsta
vetenskapliga arbeten äro författade, och att kunna många,
ja, om möjligt vore, alla språk, utan att känna någon veten-
skap mera än till benämningarna.»2
Utan att fördjupa mig i filosofiska forskningar skulle
jag icke kunna grundligen och fullständigt pröfva den in-
delning af läroämnen i nödvändiga och tillfälliga, hvarpå
den nya teorien för en förbättrad skolordning hvilar.
1 Månne i afseende på deras totala mängd eller i afseende på hvarje
boks egentlighet?
2 Se det underdåniga betänkandet af den till granskning af rikets
uppfostringsverk förordnade komiténs pluralitet, s. 33—35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
