Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 521
grundliga kännedomen af ett folks språk gifver ett ve-
tande om dess ifrån slägten till slägten öfverlåtna och
förökade rikedom af begrepp, om utbildningen af dess
själskraft och om dennas mäktighet. Ett sådant ordnadt
vetande må väl kallas vetenskap och den undervisning,
som deruti inleder, vetenskaplig1.
I en liberal tid må gerna namn, heder och värdig-
het af stor vetenskapsmän liberalt tilläggas äfven åt en
sakvetare, hvilken ej känner något annat språk än sitt
modersmål. Man missunne icke honom en titel, som
troligen ej kommer att jemväl på efterverldens rangord-
ning ställa honom invid en Baco, en Descartes, en New-
ton, en Leibnitz, en Haller, en Euler och deras veder-
likar, hvilka genom allvarliga språkstudier börjat utveck-
ningen af sin tankeförmåga. Så, efter nyare metoder,
kunde språkundervisningen blifva inrättad, att den, som
nödtorfteligen förstode »många, ja om möjligt vore, alla
språk, likväl icke kände någon vetenskap mera än till
benämningarna». Men .kan man icke tänka^sig, —i fall
man ej råkat att känna, — allsidiga sakvetare, som vore
oförmögna att ordna sin mångkunnighet till någon veten-
skap och som icke ens förstode vetenskapernas benäm-
ningar? Den ena tänkbara möjligheten förringar ej mera
språkkunskapers värde, än . den andra sakkunskapers. —
Då jag talar om språkstudier,, menar jag alltid grundliga.
Man har trott sig med ett krossande argument träffa
dem, hvilka yrka latinets behöflighet såsom medel till
vetenskaplig bildning, då man anmärkt, att denna i så-
dant fall skulle hafva varit för menskligheten omöjlig,,
derest latinet icke funnits. Förut har ock i enahanda
1 Condillac, med hvars härledning af alla menskliga kunskaper ifrån
de yttre tingens inverkan på menniskokroppens organer den nya läran
om en genetisk undervisning synes öfverensstämma, erkänner likväl men-
niskans behof af språk för att kunna tänka och säger: »L’art de raisonner^
réduit à sa plus grande simplicité, ne peut être qu’une langue bien faite;» i
följd hvaraf han vidare påstår, »que l’étude d’une science bien traitée se
réduit à l’étude d’une langue bien faite».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
