Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 523
ej ens med någon säkerhet utreda, huru i en senare tid
Plato bief »den gudomlige författare« som han är. Vi
veta endast, att han ej föraktade en äldre vishet och att
han sökte den hos ett folk, ifrån hvars kunskaper och verlds-
åsigter, om hvilka dé omedelbara vittnesbörden äro för-
gångna eller för oss ännu oläsliga, grekernas myter och
vidare deras filosofemer sannolikt ledde sin börd. Men
om han icke behöfde studera romarnes i hans tid ännu
råa språk, följer väl icke deraf, ett ej heller vi behöfva
studera det, sedan det blifvit odladt att alstra en för
européer gemensam litteratur, uti hvilken äfven hans
idéer mäktigt inverkat. Eller månne kristendomen är
öfverflödig för oss, emedan Plato, Herodotus och Thu-
cydides icke voro kristna?
Men innan jag bemöter de flerahanda skäl, som blif-
vit anförda emot ett tidigt och grundligt lärande af de så
kallade döda språken, må jag ännu något närmare under-
söka frågan om gagneligheten af språkstudier i allmänhet.
Den nya teorien för en genetisk elementarundervis-
ning hvilar på en sats, som filosofer må pröfva, nämligen
på denna, att »menniskan med sinnena och begreppet
uppfattar tingen, förr än hon gifver dem namn». Der-
ifrån härledes den regeln, att »undervisningen i skolan
bör utgå från åskådning af ting till begrepp derom och till
benämning deraf, eller från sak till ord, från begrepp
till språk och från innehåll i allmänhet till form». Vidare
modifieras väl denna regel så, att undervisningen alltid
må utgå från det, som »redan är lärjungen bekant», hvar-
ibland äfven nämnes »det språk han hört b. Men enligt
den första grundsatsen skulle menniskoförståndet kunna
bilda begrepp utan tillhjelp af sinliga tecken, som qvar-
hålla åt reflexionen det gemensamma i särskilda, ständigt
vexlande, åskådningar. Jag lemnar derhän, huruvida det
någonsin varit för menniskor möjligt att tänka utan språk,
om hvilkas upphof de stridiga meningarna torde alltid
Komiténs betänkande sid. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
