Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
TILLÄGG OGH UPPLYSNINGAR.
INEÖRDA I ANDRA UPPLAGAN, TRYCKT 1846.
I.
Så väl i företalet till första upplagan af denna fragmen-
tariska skrift som i begynnelsen af den samma har jag om-
talat det eftCL mitt omdöme oriktiga och till oreda ledande
öfverläggningssätt, som egde rum inom den af icke mindre
än tjugufyra ledamöter sammansatta komité, hvilken fått sig
uppdraget att granska de svenska läroverken. Bland dessa
ledamöter, hvaraf en och annan sällan deltog i öfverläggningarna
eller bevistade dem, utgjorde tolf vanligen den pluralitet, hvil-
ken — under flera speciella skiljaktigheter af åsigter — hufvud-
sakligen var benägen för en total ombildning af i synnerhet
elementarläroverkens gamla organisation. Denna försvarades
deremot af minoriteten, bestående af tio ledamöter, hvaribland
jag var en. Vi medgåfvo väl behofvet af partiella förbättringar,
men ansågo den af pluraliteten yrkade sammangjutningen af
lärdoms- och näringsskolor till en enda med s. k. dubbla
bildningslinier kunna blifva för nationens högre andliga odling
menlig. De betänkligheter, hvilka förekommo emot de väsent
liga förändringar, som meranämnda pluralitet slutligen föreslog,
framstäldes af dåvarande professorn, sedermera statsrådet herr
Grubbe i en omständlig, besinningsvärd reservation, hvaruti
instämde de ledamöter af minoriteten, hvilka då voro i hufvud-
staden tillstädes.
Förut hade under öfverläggningarna fråga en gång upp-
stått, huruvida icke de stridiga meningarna skulle kunna samman-
jemkas. För min del fann jag det vara omöjligt, så framt
skilnaden emellan lärdoms- och näringsskola upphäfdes. Men
det ändamål, som pluraliteten dermed syntes åsyfta, nämligen
att åt de ynglingar, hvilka voro bestämda för andra yrken än
dem, hvartill lärd bildning kunde erfordras, dock bereda en
högre än den, som i apologistierna vore att erhålla, ansåg jag
kunna ernås genom ett medlingsförslag, hvilket icke godkändes.
Min förnämsta afsigt dermed var att bevara åt de lägre arbe-
tande klassernas söner en möjlighet att utan uppoffring af sin
första kroppsliga verksamhets ålder vinna, likasom hittills, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
