Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 537
undervisning, som apologistierna nu erbjuda dem, och äfven
efter behof en högre samt att sålunda undanrödja den skilje-
mur, hvilken den yrkade förenade lärdoms- och näringsskolan
skulle, såsom jag befarade, uppställa emellan berörda klasser
och den förmögnare s. k. medelklassen, för en del af hvilkens
medlemmar en ytlig, mångfärgad kunnighets sken kunde tjena
förnämligast att dölja bristen på grundlig fruktbärande bildning.
Detta uti en hastigt författad och derigenom ofullständig
promemoria framstälda förslag må gälla hvad det kan, men
man skall åtminstone, hoppas jag, finna att det, långt ifrån att
gynna några aristokratiska intressen, är tvärt om skäligen demo-
kratiskt. Dermed likasom med åtskilliga andra utaf mig afgifna
reservationer mot komitépluralitetens beslut ville jag ej öka den
fyllest digra volymen af komiténs sent färdiga underdåniga be-
tänkande jemte dess bilagor. Nu tror jag mig böra här till
profiling af oveldiga granskare meddela det, så lydande:
Promemoria.
Emellan de stridiga meningarna inom komitén har en för-
eningspunkt kunnat. bestämmas. Vätdét af klassiska språk-
studier såsom högre bildningsmedel är å ömse sidor medgifvet.
Om sättet att drifva sådana studier och om de mål, hvartill
de vid särskilda läroverk skola föras, äro meningarna ännu
delade, men må hända komma de att närma sig till hvarandra,
när de beslut, hvilka komiténs pluralitet fattat såsom grunder
för sitt betänkande, skola i detaljerna utföras och alla omstän-
digheter. som vid en praktisk tillämpning deraf kunna före-
komma, blifva sorgfälligt beräknade. Det är ej ovanligt, att
meningar, utgående från olika teoretiska principer, samman-
träffa inom verklighetens sfer uti samma resultat.
Men en ny väsentlig fråga är nu ett tvisteämne. Till
hvilka medborgare eller klasser af sådana må staten sträcka
sitt anbud af kostnadsfri bildning, högre än folkmassornas?
I sammanhang med denna fråga har uppstått en annan : Huru-
vida bör en sådan högre bildning vara likartad för alla, som
skola blifva delaktiga deraf? Eller må den vara olika för
medborgare med olika bestämmelse för deras framtida verk-
samhet ?
Så länge dessa frågor qvarhållas inom teoriens gebiet, kan
å ena sidan påstås, att staten bör sörja för alla medborgare-
klassers erforderliga bildning, att den ■ ej må inskränka denna
omsorg till embetsmannaklassens och lärdomsståndets upp-
fostran allena, att en likartad bildning för alla öfver de arbe-
tande folkmassorna höjda klasser skall jemna dessas anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
