Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 541
tande. Men ingen, som skall lefva af sitt kroppsarbete, har
råd att använda tio år af sin ungdom och en större summa,
än han kanske under hela sin lefnad kan åter förvärfva ut-
öfver sin dagliga förtäring, på en blott förberedande bildning
till sin gifna bestämmelse. Får han ej lära sig aritmetik, ma-
tematik och allmän haturkännedom samt öfva sig i teckning
utan i förening med humanistiska studier, så grundliga som
den lärdare bildningen fordrar, så måste han vara utan först-
nämnda ’kunskaper, hvilka skulle göra honom säker i sitt yrke,
samt hjelpa sig så godt han kan med sitt outbildade förstånd
och en osäker empiri.
Af alla dessa och ännu flera skäl tror jag det vara nödigt
att bibehålla och utvidga en särskild serie af skolor för närin-
garna; — att ej sammanblanda dessa bildningsanstalter med
dem för den högre lärdomen; — samt att nyttja i dem mate-
matik till det öfvervägande bildningsmedlet och der. drifva
språkstudier blott såsom bisak efter de genaste metoder. En
rättare, en verkmästare behöfver ej vara grammatikus, föga
historikus, blott han kan någorlunda tydligt i skrift framställa
sin erfarenhet och sina tankar. Men han behöfver kunna räkna
och mäta säkert, känna vissa stora naturkrafter, teckna o. s. v.
Om ifrån trivialskola möjlig utgång till polyteknisk skola
beredes, så kan man vänta, att den skall begagnas af flere,
hvjlka,’ så länge denna anstalt saknas, afgå till gymnasium.
Derigenom skulle förekommas det onda, att de, som icke
hafva anlag eller kallelse till högre lärdomsstudier, blifva, för
att ej förlora frukten af sin i trivialskolan använda tid och möda,
vidare införda på lärdoms- och derifrån på embetsmanna-
banan. Kunde tilloppet till gymnasierna minskas, blefve under-
visningen vid dem sannolikt mera verksam. Näringsyrkena vunne
en tillväxt af medlemmar med högre skolbildning än den blott
nödtorftiga, som nu kan inhemtas uti apologistiema, utan att
dessas nyttighet för de fattigare arbetsklasserna upphörde.
II.
(Sid. 436.)
Hade jag kommit att fullborda den skrift, som nu öfver-
lemnas åt den allmänna granskningen, skulle jag hafva sökt
utveckla och försvara min deruti (sid. 436) endast antydda öfver-
tygelse om gagneligheten af den gamla anordningen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
