Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - V - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 547
nedersta af de tre »dannelsestrin», ett dubbelt syftemål, nämligen
att icke blott förbereda sådan vetenskaplig bildning, som, vidare
utvecklad vid de tvenne högre »dannelsestrin», skall slutligen
vid Universitetet fullbordas till duglighet för samhällets offent-
liga värf, utan äfven att tjena till förberedande bildningsanstalt
för sådana ynglingar, som, utan att vilja beträda den akade-
miska banan, önska att förvärfva sig den för en högre borger-
lig verksamhet nödiga vetenskapliga »uddannelse». Men ibland
ovilkorligen föreskrifna undervisningsämnen, äfven för detta
nedersta »dannelfsestrin», från hvilka ingen dispens kunde med-
gifvas, upptager lagförslaget det latinska språket i sådan vidd,
att af trettiotvå timmar^ i veckan nio skola ifrån början och
framgent egnas deråt, men endast fyra åt matematik, tre åt
historia, tre åt geografi, två åt tyska språket, när undervisningen
deruti under andra årets kurs begynnes o. s. v. För mig må det
vara tillfredsställande, att mitt här förut meddelade af vår stora
läroverkskomité icke godkända förslag att bereda en utgång
ur våra trivialskolor till önskade högre borgareskolor öfverens-
stämmer i syftemål med den norska läroverkskomiténs ifråga-
varande tretton år yngre lagförslag, ehuru jag med hufvud-
sakligt afseende på de lägre folkklassernas behof icke vågade
yrka någon latinkunskap såsom oeftergifligt vilkor för inträde
i sistnämnda bildningsanstalter.
Då de ofvanberörda tidningsartiklarna lemna underrättel-
ser om annorstädes misslyckade och länge sedan förkastade
försök till sådana skolreformer, som ännu hos oss ifrigt yrkas,
torde det icke vara olämpligt att de här införas, så lydande:
Några underrättelser om försökta läroverks-
reformer i Tyskland och Frankrike.
1.
Om de bästa sätten att dana ynglingar till framtida dug-
lighet för samhällslifvets ofientliga och enskilda yrken hade
länge i Tyskland varit förda teoretiska strider, då, för något
mer än 60 år sedan, den namnkunnige Basedow, väckt af
Rousseau’s Emile, rusade fram att söka åstadkomma en total
omskapelse af de tyska uppfostringsanstalterna. Tidens lätt-
färdiga anda, hängifven sjelfviskhet och materialism, gynnade
hans förslag, hvilka gingo ut på ensidig utbildning af de men-
niskonaturens förmögenheten som tjena att utvidga dess medel
till sinliga njutningar. Innan kort utbredde sig öfver hela
Tyskland, och derifrån till andra länder, en allmän ifver att
befordra det uppväxande slägtets odling genom lättfattliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
