Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
och, såsom det ännu hos oss heter, allmänt nyttiga sakkun-
skaper. De såsom gagnlösa fördömda humaniora borde
undanrödjas af gagnbringande realia. I sådan afsigt inrättade
Basedow och hans adepter läroanstalter, hvilka efter deras
föregifna syftemål benämndes filantropiner. Medelst lekar
och åskådning af kopparstick skulle ungdomen på ett ange-
nämt sätt, men dock i en viss genetisk ordning, inhemta en
mängd i det hvardagliga lifvet brukbara kunskaper, samman-
fattade uti ett af det nya systemets stiftare utarbetadt elementar-
verk. Ganska ändamålsenligt framstäldes i denna lärobok,
.äfvensom i de ritningar, hvilka åtföljde den samma, främst ibland
undervisningsämnen det för menniskodjuret allmännast vigtiga:
äta och dricka, samt dernäst det för goss-sinnet ej mindre retande
Commandirspiel, om hvilket säges, att det tjenar till utveckling
af alla den menskliga kroppens och själens förmögenheter.
Ur de roliga skolorna förviadses deremot, tillika med all positiv
religionsundervisning \ det mödosamma, stränga, tålamod och
undergifvenhet kräfvande studium först af latinsk och grekisk
grammatik samt vidare af Roms och Greklands klassiska för-
fattare. Detta studium ansågs vara onyttigt för andra än blif-
vande lärdomspedanter, som ville spärra sitt olustiga vett inom
förgångna åldrars grifthvalf. Men de unga medborgare, hvilka
egna sig åt samhällslifvet, borde ej deruti ingå med sålunda
förnött kraft och missriktad bildning. Dem höfdes lättsam och
rask mångvetenhet ; för att vinna den skulle de i läroåldern
leka sig till ytliga begrepp om hvarjehanda saker, hvaraf vin-
ning och nöje vore att hemtä. Nödtorftig språkfärdighet kunde
de fortast och angenämast förvärfva sig genom tvångfria prat-
öfningar och äfven på detta sätt lära sig så mycket latin, som
blefve dem behöfligt i embetsmannayrket, i fall de vore dertill
bestämda. Ibland andra bevis på denna pladdermetods för-
träfflighet anfördes, att derigenom lilla Emilia Basedow, fyra
år gammal, kunnat inom få månader inöfvas att förstå och
1 I den ofvannämnda läroboken lemnade Basedow blott en kort
berättelse om åtskilliga »mer eller mindre utbredda meningar angående
Gud och religion». Men han förklarade uttryckligen, att han ej ville i
ett elementarverk »bevisa något annat än den naturliga religionen eller
läran om en enda Gud och dess försyn, om själens odödlighet samt det
godas och ondas vedergällning; och detta blott så, som det kunde be-
visas, rättare göras antagligt, för en sorgfälligt bildad och eftertänksam
menniska, äfven utan nagon föregående tro på en uppenbarelse endast
genom betraktandet af oss sjelfva och af hela naturen». Från det första
läroämnet, äta och dricka, utgick ock denna religionsfilosofi. Sin fram-
ställning deraf började han sålunda: »Mitt barn, om säd ej växte, så hade
vi intet bröd.» Härifrån leder han tanken på barnets far, som gifver det
bröd, och vidare på Allfadern, som låter säden växa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
