Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 549
tala både franska och latin af en undervisare, som sjelf, då
han vid tjugu års ålder börjat att lära så väl dessa språk som
grekiskan, ej skall behöft använda mera än nio månaders tid
för att med dem alla tre blifva fyllest förtrolig1. Men snart
funnos filantropinernas verkningar icke svara mot Basedows
stora löften och de derpå troendes förhoppningar. Den af
honom sjelf i Dessau stiftade och någon tid omedelbarligen
styrda förföll, under stridigheter emellan honom och hans
medarbetare samt emellan dessa inbördes. Den måste slut-
ligen alldeles upplösas. Småningom svalnade, så hos höge
som läge, den hetsiga ifvern för det reformerade uppfostrings-
sättet. De gamla gymnasierna och latinskolorna, af hvilka
dock många under tiden omskapades till borgareskolor2, åter-
vunno, under bristerna klokt förbättrande, men det väsent-
liga vårdande styrelse af grundligt lärda, allvarliga och nit-
fulla män, Gessners och Ernestis värdiga lärjungar, det
förtroende, som ett flygtigt nyhetsbegär någon tid dem be-
röfvat.
Sedan det filantropinska uppfostringsexperimentet ej slagit
ut efter väntan, hafva inom de flesta, må hända alla, Tysklands
stater regeringarna i öfverensstämmelse med det allmänna
tänkesättet, vidtagit kraftiga anstalter att åter upplifva de klas-
siska studierna, hvilka numera der erkännas för det verksam-
maste och säkraste medlet att främja en ädlare mensklighetens
utbildning. De drifvas i de tyska gymnasierna 3, synnerligast
i de preussiska, vida längre än i våra samt fordras i ett be-
tydligt mått af alla, som söka inträde och fortkomst på de
civila embetsbanorna. Man må likväl icke föreställa sig, att
berörda åt statens högsta och förnämsta behof egnade läro-
verk, ehuru icke sammantrasslade med folkskolor och borgare-
skolor, i Tyskland undantränga dessa. Det torde icke finnas
något land, hvilket i förhållande till sin folkmängd har så
många sådana som Preussen, der dock den på klassiska stu-
dier grundade lärda bildningen tillika befordras af regeringen
med den verksammaste sorgfällighet. Enligt de officiella under-
rättelser, som statsrådet prof. Cousin, skickad år 1831 af franska
styrelsen för att inhemta en noggrann kännedom af Tysklands
1 Se art. Chr. Heinr. Wolke, i Charakteristik der Erziehungs-Schrift-
steller Deutschlands; Leipzig 1790.
2 Svarande hufvudsakligen xpot våra näringsskolor eller apologistier,
men i vissa afseenden äfven mot våra stadspedagogier och de lägre klas-
serna af våra lärdomsskolor.
3 Dessa svara allmänligast både mot Sveriges trivialskolor och
gymnasier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
