Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 551
yrken. De preussiska lärdomsskolorna äro, såsom våra, till-
gängliga för ynglingar ur alla stånd. En mellanlänk emellan
dem och folkskolorna bilda borgarskolorna, ibland hvilkas
läroämnen, ehuru förnämligast bestämda efter näringsyrkenas
fordringar, de första. elementerna af den latinska grammatiken
utgöra ett, hvaruti alla lärjungar skola undervisas, så att öfver-
gången till lärdomsvägen ej må vara stängd för någon ibland
dem, hvilken dertill kan visa fallenhet och håg. Så tjena ock
hos oss stadspedagogierna och de lägre klasserna af trivial-
skolan att gifva en förberedande bildning, hvilken, när gossens
anlag säkrare kan utrönas och hans val af framtida lefnads-
verksamhet bestämmas, gör honom duglig att fortgå på hvil-
kendera af de särskilda banorna, som han väljer. Önskligt
vore dock i detta afseende att, utan den ofvannämnda samman-
gyttringen, våra näringsskolor kunde utvidgas, hvarom vi någon
annan gång torde få tillfälle att meddela ett förslag, om hvilket
vi hafva oss bekant, att det inom den stora läroverkskomitén
år 1828 blifvit af en dess ledamot yrkadt, men, såsom icke
öfverensstämmande med det rådande nitet för elementarunder-
visningens enhet, lemnadt utan uppmärksamhet.
I Bayern omskapades år 1804 det offentliga uppfostrings-
verket efter de filantropiska åsigterna. Men fyra år derefter måste
regeringen för att tillfredsställa en allmän nationens önskan1
söka att i det nya systemet inpassa vissa klassiska studier,
samt åter några år derefter och vidare år 1824 vidtaga ytter-
ligare åtgärder i denna syftning. Likväl, efter fyra allmänna
skolreformer inom en tid af 20 år, uppstod vid den nu rege-
rande konungens anträde till styrelsen fråga om en femte.
Den har också blifvit bestämd genom konungens år 1829 gifna
stadfästelse å ett förslag till skolordning, som en komité, ibland
hvars medlemmar voro den namnkunnige filosofen Schelling
samt den berömde hellenisten Thiersch, hade utarbetat. Ehuru
de svenska lärdomskolornas inrättning troljgen varit denna
komité obekant, öfverensstämmer dermed på ett förundrans-
värdt sätt den i berörda skolordning föreskrifna organisationen
af de bayerska, särdeles genom afskiljandet af gymnasierna
från de dem underordnade latinskolor med bestämd klass-
indelning. Likasom i de preussiska gymnasierna äro i dessa
latinskolor och de öfver dem stälda gymnasier de flesta läro-
timmar anordnade för undervisningen i de klassiska språken och
1 Ibland yttringarna deraf må nämnas en ansökning af borger-
skapet i Nürnberg, denna af sina handtverkerier vidtberömda stad, att
få bibehålla sin latinskola i dess gamla skick och icke förvandlad till
en borgarskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
