Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
deras litteratur, t. ex. 10 timmar i veckan åt latinstudium i
den nedersta gymnasiiafdelningen, och ifrån 12 till 16 timmar
i veckan uti särskilda klasser af underskolan.
Vi skola i en följande artikel visa, huru äfven i Frank-
rike försöken att införa ett nytt allmänt uppfostringssystem, lik-
nande det som hos oss blifvit yrkadt under åberopande af tidens
framåt sträfvande drift, redan för fyratio år sedan misslyckats.
Man torde emellertid af det här anförda om de tyska under-
visningsanstalterna finna, att sådana reformer af våra lärdoms-
skolor, som skulle befordra ett ytligt vetande af mångahanda
så kallade sakkunskaper på bekostnad af stränga och grund-
liga språkstudier, komme att ega alltför mycken likhet med
åtskilligt utländskt kramgods, som, när det annorstädes för-
lorat sitt värde af att vara modernt, försändes till Sverige att
der såsom sådant utbjudas.
2.
Erfarenheten hade ännu icke i Tyskland fyllest ådagalagt
odugligheten af de skolor, som efter Basedows åsigter blifvit
inrättade, då i Frankrike revolutionen förstörde, jemte allt annat
af ålder bildadt och stadgadt, äfven de gamla uppfostrings-
anstalterna. Nya förbättrade skulle ersätta dem, och lysande
förslag dertill uppgjordes. Ett sådant, af den första national-
församlingens konstitutionskomité gilladt, framstäldes för denna
församling i September 1791 utaf den forne biskopen af Autun,
nu nyligast franske ambassadören i London, Talleyrand. Det
prisades, men blef ej antaget. Ett annat, som Condorcet upp-
gaf för den andra nationalförsamlingen, hänsköts likaledes till
framtiden. Begge utgingo från den i 1791 års konstitution
nedlagda grundsatsen, »att ett allmänt uppfostringsverk skulle
skapas och organiseras, gemensamt för alla medborgare, lem-
nande kostnadsfri undervisning i de kunskapsgrenar som vore
för alla menniskor oumbärliga, och fördeladt i inrättningar,
hvilka skulle gradvis ställas i förhållande till indelningen af
riket». Emellertid och intill dess man hann att bestämma
någon tillämpning af denna obestämda grundsats, förflöto fyra
år, under hvilka alla offentliga uppfostringsanstalter upplöstes.
Ändtligen, efter att hafva fattat några särskilda beslut rörande
den allmänna undervisningen, faststälde nationalkonventet d.
25 Oktober 1795 en fullständig lag derom. Sålunda var nu
på papperet uppstäldt ett system, efter hvilket skulle, dels på
statskassans bekostnad, dels genom enskilda afgifter, inrättas:
1:0 uti hvarje kommun en eller flere primärskolor för folkbild-
ningen; 2:0 uti hvarje departement en centralskola för högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
