Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
»är primärundervisningen af ringa värde1 ; emellan den och
vâra collèges hafva vi intet. Häraf följer, att hvarje far, äfven
inom den lägre klassen af borgerskapet, som hyser den lof-
värda önskan att gifva sina söner en anständig uppfostran, ej
har dertill annan utväg än att sända dem till lärdomsskolor
(les colleges). Tvenne svåra olägenheter uppkomma häraf.
Dessa ynglingar, som ej känna sig bestämda för en högre
verksamhetsbana, idka i allmänhet sina studier vårdslöst, och
när efter ganska måttliga framsteg de vid aderton års ålder
återvända till sina fäders yrken och lefnadssätt, utplånas inom
få år den ringa klassiska kunnighet, som de inhemtat, men
som intet uti deras vanliga lif underhåller. Ofta förvärfva de
sig ock i lärdomsskolorna sådana bekantskaper, vanor och
böjelser, som göra det svårt, nästan omöjligt för dem att åter
inträda inom sina fäders låga verkningskretsar. Sålunda bildas ett
slägte af menniskor, oroliga, missnöjda med sin belägenhet,
med sig sjelfva och andra, fiender till all samhällsordning och
färdiga att med några kunskaper, en mer eller mindre verklig
skicklighet och en otyglad ärelystnad inrusa på alla slafvisk-
hetens eller upprorets vägar.» Men då Cousin sålunda yrkar
bildandet af särskilda undervisningsanstalter, motsvarande de
tyska borgareskolorna, fordrar han uttryckligen att de icke
sammangyttras med lärdomsskolorna. »Man må ej införa i våra
collèges», yttrar han, »två slag af lärjungar, hvilket vore stri-
dande mot all god ordning och skulle oundvikligen förslappa
de mödosammare studierna till vinst för de lätta.» Så tänkte
ock i Sverige tre år förut de öfverröstade ledamöter af den
talrika läroverkskomitén, hvilka ogillade det af pluraliteten an-
tagna förslaget att sammanslå lärdoms? och apologistskolorna
till en enda — såsom biskopen af Wingård den med ett träf-
fande namn betecknade — »vägglös skola» med dubbla bildnings-
linier.
Af de underrättelser, som vi i denna artikel och i den
föregående lemnat om de i Tyskland och Frankrike misslyckade
försöken att helt och hållet förbyta länge bepröfvade läro-
1 Enligt fullständiga uppgifter af A. M. Guerry i hans Essai sur la
statistiqtie morale de la France (hvaraf ett intressant utdrag läses i Skandia,
4 b-, i h., 1834) har i Frankrike under åren 1827—29 befunnits, att i
medeltal för hela riket endast trettioåtta ibland hundra konskriberade
kunnat läsa och skrifva. Ifrån ett och annat departement egde blott tolf
eller tretton af hundradel denna kunnighet. Och likväl har Frankrike
under trettio år haft • ett system af allmänna folkskolor — på papperet.
Hvilket vackrare förhållande företer ej Sverige, utan ett sådant system,
men med lefvande huslig och religiös folkuppfostran? (NB. detta skrefs
1834.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
