Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - Några underrättelser om försökta läroverksreformer i Tyskland och Frankrike - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 555
drifven. klassisk bildning. »Er, herr minister,» skrifver han,
»är bekant, att jag är en nitisk försvarare af klassiska och
vetenskapliga studier. Jag anser icke allenast nödigt, att studie-
planen för våra collèges, synnerligen i den filologiska delen
deraf, vidmakthålles, utan äfven att denna del så förstärkes
och utvidgas, att vi, under bevarande af vår ostridiga öfver-
lägsenhet i de matematiska och fysiska vetenskaperna, må
kunna täfla med Tyskland i grundligheten af klassiska studier.
Dessa äro i sanning de ojemförligt vigtigaste af alla; de leda
till kännedom af menskligheten, hvilken de uppfatta under alla
dess stora förhållanden: än i de folks språk och litteratur, som
lemnat efter sig minnesvärda spår af sin vandel på jorden ; än i
historiens vård af de fruktbara omvexlingar, som oupphörligen
förnya och fullkomna samhällena; slutligen i filosofien, som för
oss uppenbarar de enklaste elementerna och den oförvansk-
liga organisationen af denna undransvärda varelse, hvilken hi-
storien, litteraturen och språken oupphörligen framställa i de mest
olika omklädnader af former, men dessa likväl alltid afpassade
efter någon mer eller mindre vigtig del af dess inre väsende.
De klassiska studierna underhålla den heliga öfverlåtelsen af
mensklighetens förnuftiga och sedliga lif. Att försvaga dem
vore, i mina ögon, ett barbari; en missgerning mot den sanna
civilisationen och, i visst afseende, ett ’crimen læsæ huma-
nitatis’.»
Ensidigt är likväl icke detta den berömde fransmannens
nit att vårda och fortdrifva de klassiska studierna inom läro-
verk, egnade att utbilda mensklighetens högre och ädlare kraf-
ter. Han yttrar ett lika lifligt intresse för den allmänna folk-
undervisningen, om hvilken han, i öfverensstämmelse med de
i Tyskland rådande åsigter och anstalter, yrkar, att dess grund-
val bör vara kristendom och dess närmaste vårdare prester-
skapet, under tillsyn af ministern för religions- och under-
visningsärendena samt af dess organer. »Ty», säger han, »det
gifves ingen sann folkbildning utan moral, ingen folkmoral utan
religion, ingen religion utan kyrka.–––––-En religion i all-
mänhet är något otänkbart, och den, som nu i Europa nämner
religion, måste mena kristendom. Må alltså våra folkskolor
vara kristna och vara det ärligen och allvarligen.» Vidare
framställer han behofvet af sådana undervisningsanstalter som
de tyska borgarskolorna, hvilka i Frankrike alldeles saknas
Nu finnas der emellan primärskolorna och lärdomsskolorna
inga läroinrättningar högre än de förra, men i studiernas rikt-
ning lägre än de senare. »I Frankrike», så lyda Cousins ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
