Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 591
Det är denna egoismens princip, hvilken upplöser till
sjelfviska i nutiden frisväfvande grand hvarje folks or-
ganiska sammansättning. Så har i privaträtten det ur-
sprungliga begreppet om grundegendom, att nämligen
den tillhörde de fortlefvande slägterna, blifvit undanträngdt
af detta nyare, hvilket tillerkänner den samma åt de tim-
liga besittningshafvarne och förvaltafne. I följd deraf
anses arf öfverföra till emottagaren deraf oinskränkt ego-
välde, hvilket slutligen funnits böra medelst obegränsad
frihet till testamentariska förordnanden utsträckas äfven
bortom innehafvarens lifstid. Så har ock i bredd med
denna privaträtt och under skydd deraf uppvuxit en teori
för statens ekonomiska lagstiftning, hvilken, betraktande
samhället endast såsom en tillfällig förening af förgäng-
liga menniskovarelser, yrkar, att dess allmänna nytta ej
kan vara något annat än det digraste aggregatet af en-
skilda, likaledes tillfälliga, nyttor, och icke främjas utan
genom den vidaste frihet gifven åt hvarje enskild egen-
nyttighetsdrift. Med dessa begrepp öfverensstämmer hr
C. A. A:s försök att öfvertyga sina läsare om rättmätig-
heten af det så kallade civilisationsmedel, hvarigenom
det lefvande slägtet, obesväradt af erkänsla för de hädan-
gångnes mödor och obekymradt för de efterkommandes,
kastar på dessa sina skulder för att kunna sjelft njuta
lifvet, efter ett sinnrikt svenskt ordspråk, såsom hvar dag
vore den sista.
Ännu har svenska folket likväl icke antagit det rätts-
system, som hr C. A. A:s juridiska försvar för statsskuld
förutsätter. Ännu är ej mefå än föreslagen denna ny-
modiga civillag, hvilken, riktad att omhvälfva det nordiska
familjelifvets urgamla förhållanden, tillägger den timliga
innehafvaren af en jord, hvars värde hans fäders arbete
under århundraden skapat och förökat, samma makt der-
öfver som öfver de ting, dem han genom egen flit och
omtanke sig förvärfvat. Väl kan han, efter vår nu gäl-
lande lag, förpanta den, men vid hans frånfälle, om ej
förr, skall panteskillingen , återbetalas af den egendom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
