Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 593
liga varelses oumbärligaste förnödenheter, till och med
för dagens ljus i det trånga rum, hvars hyra han knappt
mäktar betala Det enda håns arf, som hans rike för-
myndare haft att honom till last pantförskrifva åt ännu
rikare långifvare, äro tvenne mer eller mindre friska
armar, tvenne tomma händer. Huru flitigt han ock må
använda dem, inbringa de likväl honom, sedan maskin-
kraften allt mer och mer undanträngt den menskliga
arbetskraften, blott en så ringa daglön, att han ej deraf
kan sjelf lefva utan allmosors hjelp, icke dermed försörja,
ännu mindre uppfostra sina barn, hvilka han måste öfver-
låta, med ännu späda lemmar, med föga mer än djurisk
känsloförmåga, till det grymmaste, menniskonaturen mest
förnedrande slafveri vid dessa mekaniska snilleverk,’som
ideligen anföras till bevis för den nyare tidens framsteg
i kultur. Kan väl en evinnerlig, ständigt utvidgad vexel-
dragning på denna arm-förmögenhet, egaren deraf oåt-
spord, kallas rättvis?
Meningsvindarna blåsa vissa tider oupphörligen i
samma riktning. Nu svaja alla våra vimplar mot ett
Utopien,1
2 der skatterna till underhåll af den borgerliga
bolagsföreningen — ty annat är ju icke efter nyare be-
grepp staten, — skola vara emellan intressenterna deruti
med yttersta tänkbara skälighet fördelade. Af denna
passadvind veta dristiga seglare att begagna sig för att
till oberäkneliga äfventyr vagga ut oss på kreditens
verldshaf. Statsskuld var, uti ett nyligen kungjordt för-
slag, framstäld såsom det erforderliga medlet till en
skattejemkning emellan svenska medborgare, lefvande
1 Colquhoun beräknade i sitt år 1797 utgifna verk om Londons
polis till öfver 20,000 antalet af der lefvande personer, som redan då
icke visste om morgonen, hvarest de kunde om aftonen finna tak öfver
hufvudet.
2 Ifrån grekiskan lånad benämning på det oting, hvilket uti en för
några år sedan från trycket utkommen embetsberättelse om ett beprisadt
svenskt läroverk kallas ett land i allmänhet, efter hvars i abstraktionens
tomma rymd sväfvande molnbild de verkliga jordiska landens särskilda
egentligheter borde omskapas.
Järta, Skrifter. II. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
