Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
under samma tid. Statsskuld framställes nu af hr C. A. A.
såsom det lika nödvändiga vilkoret för en rättvis skatte-
fördelning emellan dem i olika tidehvarf. Det förra för-
slaget har vunnit bifall af många mera välviljande än
skarpsynta män, hvilka icke bemärkt dess yttersta syfte-
mål: att föröka skatternas hela belopp, genom deras
förvandling från direkta till indirekta, från bestämda till
obestämda, från sådana, som hvarje skattskyldig kan be-
räkna, 1 till sådana, som smyga sig på folket för att
blifva känbara i stegrade varupris. Till samma mål,
skatteförhöjning, komme ännu säkrare att leda den så
kallade rättvisa skattefordelningen mellan generationerna
medelst ett fondsystem utan upplagd fond. »Rätta grun-
den’ för detta system», säger hr C. A. A., »ligger i ut-
skyldernas fördelning mellan dem, som åtnjuta fördelarna
af de inrättningar, hvarför utskylderna utgå, hvaraf
följer, att hvarje inrättning bör endast till sitt underhåll
af det löpande årets utskylder betalas, men kostnaderna
för sjelfva dess grundläggning deremot betalas af den
framtid, hvarunder den fortvarar.» Hr C. A. A. medgifver
likväl, att denna framtid må bestämmas så, att hvarje
statsskuld, äfven den som göres »för hela den obegränsade
framtidens nytta», skall genom amortering betalas inom
hundrade år.
Då den ifrågavarande skattefordelningen skall be-
traktas såsom en rättshandling, så äro dervid parterna,
å den ena sidan hvarje lefvande slägte, å den andra de
ännu ofödda. Hvilken framstår såsom dessa sistnämndes
målsman? Deras motpart. Hvilken pröfvar skälen att
ålägga eller icke ålägga dern en för nödig ansedd stats-
utgift? Hvilken dömer i saken? Samma deras motpart.
Ett sådant förfarande skulle må hända kunna försvaras
1 Då en grundskatt varit, såsom i Sverige, oförändrad under flera
mansåldrar, har den medverkat att vid köp och arfskiften bestämma
fastigheternas särskilda värden. Ojemnhet deruti är då icke menligare
än ojemnhet i jordmåner, med hvilka denna stadiga grundskatt liksom
amalgamerat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
