Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 605
emedan hvarje sparad penning der får ett fruktbärande
värde». Detta klingar skönt. Men om fondsystemet ab-
sorberade alla de årliga vinster af idogheten, som annars
skulle utvidga dess verksamhet,-och om enskilda närings-
idkare, hvaribland de rikaste ej alltid äro de mest drif-
tiga och kloka, icke kunde skuldsätta sig, d. ä. icke upp-
låna nödiga förlagsmedel, huru ginge det då med national-
förmögenhetens tillväxt? Att både lyx och det slags
skuldsättning, som är ömsom en nödvändig följd deraf
och ömsom lättsinnighetens dertill förnämsta hjelpmedel,
ingalunda hämmas utan tvärt om befordras af fondsyste-
met och agioteringen med statspapper, lärer nogsamt
visa sig i London, i Paris, i Wien och flerestädes, äfvensom
det fordom visade sig, när Law’s vilda kreditspel hän-
förde storättade herrar att täfla med nyrika drängar ej
mindre i yppighet än i nedrig vinningslystnad1. Dådetta
slag af vingleri ännu är okändt i Sverige, må det till-
låtas rec. att meddela några ord derom af en ibland de
nyare statsekonomiska författare, italienare till nationen
men en längre tid vistande i Frankrike. De lyda så: »Den
stora mängd af folk utaf alla klasser, som på börsen i
Paris köpte och sålde räntor i fonderna, förvånade mig
genast, då jag såg denna rörelse. Min förvåning blef
snart ännu större, när jag erfor att ganska få ibland dem
sålde ränteinskrifningar för att använda kapitalerna i andra
inkomstgifvande företag och att äfven ganska få ibland dem
köpte sådana öfverlåtelser för att af sina kapitaler draga
en ränta, som ej skulle fordra någori förvaltningsmöda,
men att nästan alla dessa köpslut på börsen vore speku-
lationer på fondernas stigande och fall.»2 Detta, såsom
det kallas, »jeu de la hausse et de la baisse» har ock blifvit
1 »Les nobles n’avaient plus d’orgueil, ils étaient tout à l’avarice.
Ils dînaient chez les laquais enrichis de la veille . . . L’arrière-petit-fils
du grand Condé, le duc de Bourbon, était à leur tête. Enrichi par de
tels moyens ce prince surpassait de beaucoup le luxe de ses aïeux &c.
&c.» Lacretelle., Historie de France pendant le dixhuitième siècle.
2 Agazini: La Science de l’économie politique. (Paris, 1822).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
