Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET.
vunnit framgång. Priset å de till 5 procent fonderade
lånen hade öfverstigit pari, och regeringen yrkade då
en, af pairskammaren likväl den gången .vägrad, rättighet
att inlösa dem och för detta ändamål upptaga lån till en
ränta af 3 francs för verkligen erhållna 75, men förskrifna
100. Hade denna operation fått och kunnat verkställas,
så skulle statens ränteutgift för de kapitaler, som den
verkligen emottagit, hafva blifvit 4 procent och ej 3, så-
som hr C. A. A. förmenar. Â de engelska statslån, hvilka
ifrån och med 1793 till och med 1815 fonderades till
blott 3 procents ränta, utgör denna likväl i medeltal 5
procent för de verkliga uppburna summorna. Efter fre-
den, då statens stora lånebehof upphört och många för-
hållnaden verkat svårighet att uti industriella företag an-
vända de i England hopade penningemassorna, har den
enskilda låneräntan fallit och i följd deraf fondernas pris
stigit, d. v. s. andelar af dem kunnat uti handeln med
statspapper köpas efter beräkning af en lägre ränta
än den vid lånens upptagande betingade1 * 3
. — Vore hr
C. A. A:s föreställning riktig, nämligen att statsskuld
nedtvingar penningeräntan, så borde hon nu i England
vara vida lägre, än hon var för omkring 100 år sedan.
Men år 1739, då statsskulden ej utgjorde mera än 47
millioner pund sterling, stego 3-procentsfonderna till 107,
hvaremot de samma, sedan Stora Britannien blifvit välsig-
nadt med ett aderton gånger högre skuldbelopp, endast
gält mellan 80 och 90, ofta derunder. När staten icke
täflar med dem som söka lån, är i England räntan å en-
skilda sådana vanligen något öfver den, hvarefter stocks
köpas, emedan dessa äro lättare än privatas skuldsedlar
att vid behof till penningar förbyta. Nyligen läste rec. i
1 T. ex. en kapitalist, som 1798 deltog, i det då upptagna lånet,
hvarvid för uppburna 15 millioner staten förband sig att .årligen betala
ränta af 3 procent å 30 millioner,, säljer denna ränta, som gifver 6 pro-
cent på hans erlagda penningar, åt en annan, hvilken nu åtnöjer si^ med
3 procent. Då blifver priset på denna fonderade ränta 83 l/3 i stället
för ursprungliga 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
