Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poetiska stycken - Den drömmande rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DRÖMMANDE ROSEN.
Till rosen kom, en aftonstund,
När solen släckt sin sista strimma,
En friare, benämnd Jon Blund,
I dunkel öfverrock af dimma.
Men, vid hans första ’slöa blick,
Den sköna föll i sömnens dvala;
»Godt!» — tänkte han, i det han gick —
»De mena ja, som icke tala.»
Från höjden nu, i sträckt galopp,
Det kom en yster månskensstråle,
Så smärt, så skär, så snabb i lopp,
Som någon andalusisk fåle.
• På silfverskira ryggen satt
En dröm med guldbestänkta vingar,
Demant-ägrett uppå sin hatt
Och perlor kringom bältets ringar.
Han kastade sig af i språng,
Och, gungande på rosens stängel,
Han sjöng en ljuf romantisk sång,
Med röst och uttryck af en engel.
De krumpna bladens tröga blod
Hans lätta toner icke rörde;
Blott kalkens doft hans språk förstod
Och klangen af hans stämma hörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
