Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Örnsta prestgård d. 2 September.
Älskade Ruth!
Det är ej tre veckor sedan vi råkades vid
Örnstaholm, och mig förefaller det nästan som hade
ett helt år förflutit, men också har ju så mycket
händt på denna korta tid! Jag kan ej beskrifva
hvad jag derunder längtat att iå tala med dig
i enrum, du af hållna vän; men mamma hade
tagit ett heligt löfte af mig, att ingen — icke
ens du — skulle få del af hemligheten förr än
Wildenheimska gästerna lemnat Örnstaholm.
Olyckligtvis kommo de ju att dröja qvar längre
än ämnadt var, under väntan på baronens bref
från Nizza, men nu äro de då- ändtligen resta.
Jag hade räknat pä att möjligen träffa dig vid
stationen när de bröto upp, men vi kunde ej
fara dit som vi tänkt, emedan pappa ville spara
hästarne, som varit till staden på förmiddagen.»
»Hvad har hon då att berätta?» undrade
Ruth, och en bäfvande aning genomilade henne.
Hon fortfor att läsa:
»Till hvem om ej till dig, du kära Ruth,
skulle jag väl skynda att meddela min lycka,
• du som alltid var mig en så huld vän, och som
håller af både mig och honom? Ja, tänk dig
Ruth, att jag nu är förlofvad! Det var på
födelsedagsfesten vid Örnstaholm som Edvard talade ut
sitt hjerta för mig . . .»
Brefvet gled ur Ruths skälfvande hand ned
på bordet. »Edvard talade ut sitt hjerta?» lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
