Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLLHUSET I VERSAILLES SOM DET NU SER UT
(I fonden en talla öfver edens afläggande)
Mot denna skildring finnes knappt annat att erinra än att Mignet
som god borgerlig författare föreställer sig att klasskillnaden blifvit
upphäfd med den formella jämlikhet, som revolutionen proklamerade.
Vår tid vet bättre; vi ha sett att äfven i det borgerliga samhället
klassskillnaden kvarstår, nämligen mellan kapitalister och egendomslösa,
och med den har uppstått den modäma klasskampen. Det skall just
bli detta arbetes uppgift att följa denna klassmotsättnings utveckling
inom det borgerliga, på revolutionen och dess principer byggda
samhället.
Men frånsedt detta, hur klart visar icke den franska historikern
att det väsentliga i revolutionen var samhällets omgestaltning från
feodalt till borgerligt, med andra ord den borgerliga klassens
uppstigande till makten med undanträngande af de gamla härskande
stånden, adel och prästerskap, hvilka drogo för tillfället äfven
monarkin med sig i sitt fall. Och likaså framhålles att revolutionen under
trycket af de hinder som restes i dess väg (uppror och krig) tvangs
att gå så att säga utom sig själf, vädja till massorna, »pöbelväldet»
— för att rädda borgarklassens eröfringar. När detta skett, genom
skräckväldets kraftkoncentrering, saknade emellertid de egendomslösa
klasserna, småborgare och arbetare, de inre förutsättningarna att längre
leda samhället. De voro ännu icke de socialt bärande, kunde därför
ej häller förblifva de politiskt bestämmande. Bourgeoisin grep på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
